Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Tyska stämningar i motgången - Maktmedlens omdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 449
hvilken man på sina håll skulle önska se en mera markant
ledarepersonlighet än den gamle kompromisskonstförvanten grefve
Hertling, skulle så, buren af nyvaknadt folkförtroende, koncentrera allas
sträfvanden på »siegreiche Verteidigung bis ans Ende», d. v. s. tills
också fienden en gång blir benägen för sam förstånds fred. Så hoppas
och drömmer man på den nationella vänstersidan och långt inne bland
nationalliberalerna, medan centern mestadels hållit på Hertling, helst
dock omgifven af en något mer än nu »parlamentariserad»
rådgif-varekrets. Och från moderat-socialdeniokratiskt håll, nu senast i
Hamburger Echo, betonas till arméledningens lugnande — med större
eller mindre fog — att Preussens och Tysklands demokratisering
skulle innebära äfven en militär vinst i form af arbetarsoldaternas
»seelische Aufrichtung», i det att då nämligen »en hvar skulle veta
hvad han förlorar i lifsvärden, om Tyskland dukar under».
Till olycksbuden från västfronten har sedan kommit det
dunderslag, som bulgariska regeringens affall, alla välmenta inspirerade
tröstegrunder till trots, dock ostridigt innebär. Nu, om ej förr måste
hvarje tysk man och kvinna inse, att »det gäller det hela». I denna
kris, hvars räckvidd helt enkelt ej kan öfverskattas, ha ofvan antydda
stämningar med naturnödvändighet fördjupats, dysterheten tilltagit,
nödvändigheten af inre sammanhållning blifvit allt tydligare, men
också saknaden af en verkligt samlande ledarepersonlighet, en
statsman i jämnhöjd med riksnödens kraf, framträder allt tröstlösare.
En af de första dagarna i september syntes i
tidningarna ett föga uppmärksammadt telegram, enligt
hvilket representanter för skeppsredarnas, affärsmännens och
försäkringsmännens organisationer i de skandinaviska länderna och
Holland skulle hålla en konferens i Köpenhamn i början af oktober för
att dryfta frågan om en allmän revision af prisrättsdomar och andra
bestämmelser, hvarigenom den neutrala handelns och skeppsfartens
intressen ha blifvit lidande.
Det är ett ämne af oöfverskådlig betydelse för det kommande
rättstillståndet folken emellan, som här beröres. Och rättstillståndet
betyder i detta fall för staternas bestånd och själfständighet
fullkomligt fundamentala förhållanden, lika afgörande som någonsin de
frågor om gränser och territorier, hvarom förut kraftmätningar och
fredsslut rört sig. I den mån det folkrättsliga återuppbyggandet
efter kriget skulle komma att sanktionera det under kriget framvuxna
stormaktsförmynderskapet öfver världssamfärdseln, varuutbytet och
de neutrala staternas andel både däri och i världstillgångarna af
omistliga naturalster, skulle också en sådan utveckling innebära ett
afgörande, mer ödesdigert än något af historiens stora fredsslut.
Några dagar innan denna underrättelse lästes i våra tidningar
hit-telegraferades från Förenta staterna ett mycket typiskt uttalande af
den amerikanske ministern i Stockholm, som bl. a. förklarade, att
den med Sverige afslutade handelsöfverenskommelsen vore >en
milsten i världens framåtskridande*. Bakom denna äkta amerikanism
Maktmedlens
omdaning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
