Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Maktmedlens omdaning - Folkens förbund kring Stilla hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 451
Domaren lord Parker: Instämmer.
Kronadvokaten: En stat förklarar: så och så skall det vara . . . Det är
nog för denna domstol (den engelska prisrätten) att den och den rättsregeln
proklamerats af denna stat: en ny rättsregel för ett fall, hvarom ej förut
stadgats, tillämpas under kriget. Sedan, när de neutrala funnit sig i denna
regels påbud och accepterat den, blir den allmängiltig och ej lätteligen ändrad.
Denna replikväxling och det ofvan anförda yttrandet i New York
Times komplettera hvarandra.
Tidigare under förhandlingarna om den svenska egendom i
Zamo-ras last, som engelsmännen bemäktigade sig, hade lord Parker
berört tvistepunkterna på detta folkrättsliga område mellan Förenta
staterna och europeiska stater under amerikanska inbördeskriget.
Han antydde att Förenta staterna då företog åtgärder af omtvistad
folkrättsenlighet, hvilka nu hade åberopats som afgörande
precedens-fall. »Af bestämmande vikt blir då frågan mot hvilka stater så
förfors, samt huruvida dessa protesterade»:
Måhända det då befinnes, att Förenta staterna behandlade svenska fartyg på
angifvet sätt och att Sverige godtog detta (acquiesced). Om på så sätt en
samstämmighet uppstår genom att den ena staten förfar på ett visst sätt och
den andra godtar dessa åtgärder, blir icke detta då en folkrättslig regel?
Frågan besvaras med ifver jakande af alla, som nu äro i färd
med att enligt den principen och på grundval af allt hvad de neutrala
staterna tvingats att låta sig vederfaras uppbygga den »folkrätt», som
innebär hafsherraväldels supremati öfver alla smärre stater och folk.
Det kanske icke är skäl att alldeles glömma bort, när notiserna i
pressen med förklarlig ifver framhålla de ännu åtminstone tyvärr
skäligen minimala laster, som handelsaftalet bringat oss, att dessa
köpts ej blott med tonnage utan äfven med ett nederlag i Sveriges
strid för folkrätten och i samband därmed för egen
själfbestäm-melserätt, För hvarje last som kommer in böra vi erinra oss, att
den betyder utländska revisorer i svenska affärsböcker, utländska
myndigheters bestämmanderätt öfver användningen af våra egna
produkter, upplysningsmaterial rörande vårt näringslif af största värde
för främmande regeringar och köpmän i det blifvande ekonomiska
kriget och sist men icke minst ett bestämdt och principiellt afbrott
i den politik, som dock i det längsta sökte och ofta framgångsrikt
lyckades att upprätthålla Sveriges gamla traditionella kamp för
folkrättsliga principer till båtnad ej blott för vårt eget land utan äfven
för hela mänskligheten. Handelsaftalet med sin prejudicerande
verkan betyder för visso »en milsten i framåtskridandet» men
sannerligen ej för mänskligheten utan enbart för de nya maktkräfvare, som
med de många vackra fraserna lindade kring pannan göra sig redo
att rifva ned den mellanfolkliga rättens landvinningar för att bättre
kunna förtrycka de smärre stater, för hvilkas sak de säga sig strida.
Vid världskrigets utbrott var Japans statsskuld
2,530 millioner yen (en yen nom. kr. 1: 86); i
början af 1918 var beloppet minskadt med 30 millioner. Redan detta
vittnar om hvilken unik ställning den uppgående solens rike intar
Folkens förbund kring
Stilla hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
