Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Folkens förbund kring Stilla hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 DAGENS FRÅGOR
bland de stridande som krigsvinstskördaren framför andra. Med någon
bitterhet har man i England räknat ut, att den afbetalning på
statsskulden, som det krigförande Japan kunnat göra midt under en kraftig
stegring af sina militära resurser, uppgår till ungefär hälften af den
summa med hvilken Englands statsskuld dagligen ökas. En annan
talande siffra är handelsbalansens omhvälfning från ett
importöfver-skott på 33 millioner yen för augusti 1914—juli 1915 till ett
sexton-faldigt exportöfverskott på 532 millioner februari 1917—januari 1918.
Klart är visserligen, att allt detta äfven betyder en på de sociala
förhållandena djupt inverkande kristid, och ej heller i det så
enastående gynnade Japan har en sådans verkningar uteblifvit. Men däraf
skapade inre svårigheter hindra ej, att den gångna krigstiden för Japan
inneburit oerhörd vinning i makt. Till dess väsentligt förkofrade
militära styrka kommer vapenbrödraskapet med ententernakterna, som
beseglat den gula stormaktens fullkomliga jämnbördighet och som
helt naturligt tillfört japanerna mångahanda tillfällen till ökade
insikter af olika slag, tillfällen som man kan vara förvissad om, att
de begagnat till det yttersta.
Här må lämnas åsido de territoriella vinster som gjorts,
liksom hvad i den vägen möjligen kan i en eller annan form skördas
i sammanhang med örikets pågående intervention på Asiens kontinent.
Än mer betydande äro de ej på kartan utstakade ekonomiska
expansionsområden., som tillfallit Japan, eller där vägarna nu göras
breda och portarna höga för dess penetration. Den japanska industrien
har fått oanade tillfällen att skaffa sina produkter försteget, där förut
andra legat öfver; och Japans sjöfart har på samma sätt funnit en
skön arfvedel sig tillfallen. Och allt detta beseglas moraliskt genom
att den samfällda och oöfverskådliga interventionen i Sibirien på ett
för Japans allierade ytterst ovälkommet sätt legitimerar den japanska
penetrationen, om hvilkens ej minst i ekonomiskt hänseende
fördomsfria art uppfattningen är fullkomligt illusionsfri hos bundsförvanterna.
På samma gång som vapenbrödraskapet därför nedtystar eller dämpar
många af de orosyttringar, som eljest skulle i den mest hörbara form
yppas, växer oron ej dess mindre. De motsatsförhållanden, som
berördes i denna årgång af Svensk Tidskrift sid. 231—234 under rubriken
Två bundsförvanter, kvarstå och skärpas ytterligare af utvecklingen.
Ej minst ur den synpunkten äger det uttalande ett alldeles särskildt
intresse, som för någon tid sedan gjordes i en skrift, utgifven af den
representativa American Rights League och författad af mr
Hanting-don Wilson, bl. a. mångårig medlem af Förenta Staternas beskickning
i Tokio och sedermera »biträdande utrikesminister» i Washington.
Han hör tydligen till dem som i fråga om »folkens förbund» anse,
att en engelsk-amerikansk allians är den bästa formen. Mr
Hunting-don Wilson påpekar fördelen för Förenta Staterna att i så fall ej
längre vara ensamma försvarare af Monroedoktrinen. Han går
oförskräckt in på frågans konkreta sida och framhåller den stora styrka
som skulle ernås, därest Förenta Staterna och det engelska imperiet
sloge sig samman om sina kolstationer världen rundt, en tanke som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
