Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Hushållsplanen för våra lifsmedel - De rödas författningsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FHAGOR 461
den enskildes skyldighet att efterlefva gällande lagar och
förordningar, måste inan dock säga sig, att en god del af kristidens
lag-*sliftning är af den art, att den aldrig kan väntas bli genomförd i
praktiken; och en sådan lagstiftning är uteslutande af ondo. En liten
smula insikt i de ekonomiska lagarnes väsen hade här räddat, icke
blott höga vederbörande för svåra misstag, utan hvad vida viktigare
är, det svenska folket från att bli så i grund demoraliserad! som det
för närvarande faktiskt är.
Svensk socialdemokratisk kritik har naturligtvis
med nyfikenhetens intresse uppmärksammat det
förslag till statsförfattning för Finland, som en gång i tiden — det
var dock i år — framställdes af det revolutionära finska
»folkkommissariatet» (aftryckt i Tiden 1918, s. 124—133). Med fullt skäl, ty
här erbjöd sig ju det verkligt sälls}^nta tillfället att i
grundlagsparagrafernas stöpning se afspeglade socialismens samfundsideal,
företrädda af annat än en blek och förmedlande riktning, som
därtill, ensam herre på täppan, helt och fullt kunnat inblåsa sin anda
i verket. Hur skulle nu framför allt partiets internationella
ekonomiska grunds}rn prägla den nya författningens bestämmelser, och
hur pass många och markerade voro väl spåren af ett försök till
dess konsekventa tillämpning? På denna punkt bör besvikelsen vara
grundlig bland våra socialdemokrater af gamla såväl som nya
bekännelsen, som visserligen torde vara ense om att betrakta utkastet
som »ett partidokument af betydande värde». Ur den angelägnaste
synpunkten, den specifikt socialistiska, var där i hvarje fall ringa
hugsvalan att hämta; ingen inspirationens dufva syns i det stycket
ha sväfvat öfver magister Kuusinens arbetsbord på Broholmen.
Fastslagna principer angående statens och enskildas äganderätt lysa här
med sin totala frånvaro, hvilket nog får sägas- vara en ganska
öfverraskande sak för en socialistisk republiks främsta grundlag.
Det är mera än detta i villrådighetens tecken glappande vacuum,
som en smula förbluffat de svenska meningsfränderna i deras
granskning. De ha, underligt att säga, på rimliga grunder måst finna vissa
bestämmelser något förgripliga ur den verkligt renodlade demokratiens
synpunkt, t. ex. föreskrifterna om den för grundlagens ändring
nödiga majoriteten och angående det suspensiva veto mot lagförslag,
som medgifvits en tredjedel af folkrepresentationen. Men denna något
oväntade måttfullhet af de röda författningsfäderna får icke betraktas
som fullt spontan. Bestämmelserna i fråga ha jämte en del andra
fått kvarstå från landtdagsordningen af 1906 eller i öfrigt från
Finlands bestående statsrätt. Vare sig man glömt eller ej brytt sig
om att ändra dem, därför att — som strax skall ses — andra
och effektivare garantier hedlagts i aktstycket för att trygga dess
»parlamentariska» bestånd, så fingo de bli kvar, likt den blekare
undertonen hos ett plagg i förutvarande bruk, som till
oigen-kännelighet öfversållats med bjärt färgade nya klutar. Ett gam-
De rödas
författningsformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
