Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Dikter från världskriget. Af O. Wieselgren - Den ekonomiska kooperationens ideal. Af Eli F. Heckscher - Anders Örne: Kooperativ samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 511
den; på sina ställen särskildt i sonetterna, kan den ej utan skäl
betecknas som en smula för nyckfull. Men originalens ton och
stämning äro öfverallt träffade med utomordentlig säkerhet, och de
formella friheterna efterlämna ingenstädes något i egentlig mening
störande intryck. Arbetet är öfver hufvud taget väl vardt att
uppmärksammas af den svenska allmänheten.
O. Wieselgren.
DEN EKONOMISKA KOOPERATIONENS IDEAL
Det kan icke sanningsenligt förnekas, att de bildade klassernas
föreställningar orn hvad som plägar kallas kooperation äro mer än
lofligt oklara. Huruvida detta bör afhjälpas genom en
universitetsprofessur i ämnet, beror visserligen på hvilken uppfattning man har
om det vetenskapliga arbetets ställning till de praktiska uppgifterna,
nämligen huruvida man menar, att hvarje särskild sådan uppgift skall
göras till föremål för en egen vetenskap eller om tvärtom en
vetenskap bör företräda ett sammanhängande helt af teoretiskt vetande.
Krafvet på en kooperationsprofessur framträder i den ej minst för
icke-kooperatörer mycket läsvärda essaysamling, som rörelsens främste
skriftställare i vårt land, Kooperativa förbundets sekreterare och
Kooperatörens utgifvare, fil. kand. Anders Orne nyligen utgifvit (till
det efter nuvarande förhållanden ovanligt billiga priset af två kronor)
under titeln Kooperativ samhällssyn (Tretton artiklar om krig
och fred. Sthlm, Kooperativa förbundets förlag 1918; 195 sid.); och
så till vida är hans yrkande mycket förklarligt, som kooperationen har
ungefär lika mycket karaktär af enhetlig vetenskap som exempelvis
statistiken, »alkohologien» (= alkoholo/ogien) eller
missionsvetenskapen. Emellertid är ju detta en detalj, och hvad som här skall
betonas är blott behofvet af insikt på området hos vanligt bildadt folk.
Det är icke blott fråga om en af de teoretiskt och praktiskt viktigaste
sidorna af nutidens ekonomiska lif, det gäller också en riktning, som
allra minst borde misskännas bland dem som hoppas på en
förbättring af det bestående samhället utan våldsamma hvälfningar.
Oviljan mot kooperationen hos de mindre handlandena och — som det
med en hårresande germanism heter — »medelståndet» i allmänhet
förtjänar ingen som helst anslutning från dem som önska bedöma
tillvaron från en allmännare ståndpunkt. Tvärtom vore det allt
skäl att uppmuntra ej minst fasta löntagare äfven i högre
samhällslager att tänka på konsumtionsföreningar som ett medel till förnuftig
hushållning under en öfvergångsperiod, då en dylik hushållning
sannerligen behöfs så som aldrig förr. Detta skulle också medverka
att beröfva rörelsen den alldeles omotiverade partipolitiska
färgläggning, som den obestridligen till stor del har fått hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
