Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Den ekonomiska kooperationens ideal. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 51»
tens affärsdrifvande verk; men uppriktigt taladt, skulle en
Professorernas eller Ämbetsmännens konsumtionsförening vara villig att utan
prut betala sin ledare 50,000 eller 100,000 kronor orn året?
Emellertid bör ej det nu sagda uppfattas så som om ens
hufvud-delen af hvad red. Orne skrifver och tänker skulle motsvara s. k.
högerideal. Han är alldeles uppfylld af kooperationens kraf såväl på
en demokratisk organisation i form af lika inflytande för alla
medlemmar i föreningarna, oberoende af insatsens storlek, som på
frånvaro af företagarvinst; han ser t. o. m. mänsklighetens räddning i
att öfver hela linjen »definitivt afskaffa vinsten såsom drifkraft för
människors handlande». Med en ensidighet, som han i förordet
förklarar vara fullt afsiktlig, låter han nästan hvarje uppsats, den må
gälla världskriget eller framtidens jordbruk eller trustväsendet eller
något annat, löpa ut i ett bevis för att kooperationen är det ena
nödvändiga. Möjligen skulle några uttryck för t. o. m.
kooperationsidéns begränsning ha gjort det lättare att öfvertyga kritiska naturer.
Så t. ex. kan åtminstone undertecknad icke annat än finna nästan
väl stor öfverdrift i red. Örnes föreställning om produktionsintresset
som enda orsak till de ekonomiska motsatserna folken emellan och
därmed till krigen; hade han skrifvit den inledande uppsatsen till
sin bok senare än augusti 1914, skulle det varit svårt för honom att
kalla konsumentintresset »till hela sin läggning fredligt», så våldsamt
som kriget just i första hand inriktats på att å ena sidan komma åt
fiendens och för öfrigt äfven de neutralas konsumtion samt å andra
sidan säkerställa vederbörande lands egen. Så mycket mindre kan
man då gå med på hela föreställningen, att krigen skulle kunna
försvinna utan någon organisation som vore mäktig att fördela ljus och
skugga mellan folken.
Hvad kooperationen som ekonomisk företagsform beträffar, ägnar
red. Orne den åtskillig diskussion, särskildt i en uppsats om dess
begrepp och indelning. En mer ingående behandling häraf skulle
löna sig, ty frågan är viktig nog; men den skulle föra ganska långt
och kanske också bli alltför fackmässig, så att det må vara nog med
ett par antydningar, i synnerhet som ämnet behandlas i en särskild
uppsats i min samling, Svenska produktions- och företagsproblem, som
ungefär samtidigt med detta utkommer i bokhandeln. Såvidt jag kan
förstå, äro alla försök att utreda kooperationens företagsbegrepp på
förhand dömda att misslyckas, af det enkla skälet att just
företagsbegreppet »kooperation» är en myt. Förf. vänder sig med full rätt
emot den svenska föreningslagens principlösa och förvirrade
formulering af kriteriet på en ekonomisk förening: »att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen»; ty det är ej bekant, att något företag
hvilket som helst, låt oss säga Stora Kopparbergs Bergslags
Aktiebolag, haft annat syfte än detta, hvarför också den nu aflidne
disponenten Ljungberg formellt med full rätt kunde urgera sitt bolags
kooperativa karaktär. Men däremot har man svårt att i likhet med
författaren se någon förbättring i den tyska lagens formulering:
»medelst i gemenskap bedrifven affärsverksamhet främja sina med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
