- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
520

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1918 - Freden och framtiden - Statsmonopol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

520 DAGENS FRÅGOR

båda den i närvarande stund största faran för oss och för Europa,
nämligen den utbredning af laglöshet, våld, mord och brand, som under
bolsjevismens namn följt i det genom ententemakternas
omedgörlighet öfver bristningspunkten förlängda krigets spår. Endast den
inskränkta fanatismen kan häri se segern för något visst, bestämdt
idésystem, någon genomtänkt uppfattning af hur samhället bör ordnas för
att kunna uppfylla vissa sociala eller etiska kraf. Det är helt enkelt de
primitiva, enkla lustarna hos människan, som brutit sig lösa och som
hota mycket mindre det nuvarande ekonomiska systemet än själfva
grundvalarna för all mänsklig kultur. När statsbanden lossna, kommer
lag åter att sitta i spjutstångs ända. I Österrike, i Ungern och på
Balkan slå lågorna mot skyn. Att till dess rätta mått uppskatta
bol-sjevikfaran för Tyskland är knappast möjligt, men att den finns där,
kan ej bestridas, och äfven från Italien och England ha kommit
otvetydiga symptom på bolsjeviksmitta. I vårt land liksom i våra
grannländer arbeta tydligen med penningar välförsedda, internationella
krafter för en inre upplösning, som kommer att främjas af bl. a. växande
lifsmedelssvårigheter, men som säkerligen kan hejdas, om
riksstyrelsen med kraft och förstånd vill ta saken i sin hand.

Och till alla dessa upplösande krafters tjänst stå spillrorna af
Stör-Rysslands statsmakt med militära maktmedel af ingalunda föraktlig art.

Det förefaller nästan som om tiden, när lammet skall beta vid
lejonets sida, vore än så länge åtminstone en smula aflägsen och som
om våra »framtidsglada» partiledare borde söka sig mindre brännbara
medel i sin politiska verksamhet än nedrifvandet af det stöd för
svensk statsmakt utåt och inåt, som ligger i svensk härsmakt.

Statsmo- När den stora kommittén för järnvägsmonopol tillsattes,
nopol. fällde en kritisk iakttagare det yttrandet, att det var en
helt annan utredning, som hade behöfts, nämligen om att öfverlåta
Statens Järnvägar på ett privat bolag. Äfven om detta förslag ej
får tas alldeles efter orden, kan det knappast råda något tvifvel, att
de som sett statsdriften under kriget på nära håll allmänt luta åt
uppfattningen, att det är en inskränkning och icke en utvidgning i
statens företagsverksamhet, äfven sådan den var före kriget som
göres oss behof. Så mycket nödvändigare är det att ha ögonen
öppna för de försök, som otvifvelaktigt göras och hvarpå
järnvägs-monopolplanen blott är ett exempel, att ytterligare utvidga
statsdriften eller föreviga hvad som kommit till utan plan under krigets tryck.
Vid en principiell diskussion af frågan om statsdrift eller enskild drift
är det visserligen oförnekligt, att åtskilliga i och för sig ganska
talande skäl kunna åberopas för den förra. Staten har lättare att
skaffa kapital än enskilda, den kan föra en prispolitik, som tar
hänsyn till olika köpares olika betalningsförmåga, den kan producera
i större skala, och om ett monopol i alla händelser är oundgängligt,
så menarman, att det gör minst skada i statens hand; slutligen
tänker man sig, att staten ej bör låta vinsten af
företagsverksamheten gå till enskilda. ;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free