Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stadsbyggnadskonst i Stockholm. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSBYGGNADSKONST I STOCKHOLM
AF PROFESSOR SIGURD CURMAN
Den topografiska litteraturen rörande Stockholm är tämligen
rikhaltig både från äldre och nyare tid, dock har själfva
stadsplanens utveckling icke intagit någon framträdande plats
inom denna litteratur. Den medeltida stadsplanen har i senare
tider behandlats af flera författare, särskildt af Hans Hildebrand.
Äfven dess utveckling under de senare århundradena har
varit föremål för historisk behandling, men dennas mål har i
allmänhet varit begränsad till framställande af det rent
historiska utvecklingsförloppet, utan att något starkare intresse ägnats
åt dettas sammanhang med de allmänna konstnärliga principer
för stadsbyggnadskonsten, hvilka varit rådande i de ledande
kulturländerna och af hvilka vi kunna se mer eller mindre
starka reflexer i Stockholms gestaltning under skilda tider. Det
alltmera stegrade intresset för stadsplanekonsten och insikten
om dennas stora betydelse för samhällenas yttre daning har
under de sista decennierna inom alla länder, framför allt i
Tyskland, dragit med sig ett ganska omfattande och fördjupadt
studium af stadsplanekonstens historia och dess estetiska
principer. Jämsides härmed eller kanske rättare på grund häraf
har också en ny synpunkt kommit att läggas på
husbyggnadskonsten särskildt i städerna. Under det att den enskilda
byggnaden, individen bland husen, tidigare fångat såväl historikerns
som den utöfvande konstnärens hufvudintresse, har
uppmärksamheten på sista tiden åter börjat riktas alltmera på den
samverkan af många byggnader, som skapar de för stadsbildens
vidkommande betydelsefullaste värdena. Insikten om denna
arkitektoniska samverkans grundläggande betydelse särskildt för
ett stadssamhälles skönhet och trefnad har alltmera börjat göra
sig allmänt gällande bland arkitekterna — åtminstone i teorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
