Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stadsbyggnadskonst i Stockholm. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSBYGGNADSKONST i STOCKHOLM 567
ganska torrt och stelnadt, ett monotont rutmönster utan
förmåga att anpassa sig till vare sig den bestående planen eller
till terrängen. Tyvärr blef det emellertid detta förstelnade
renässanssystem, som kom att sätta de djupaste spåren i
Stockholms stadsplarieutveckling. Under den kraftige
öfverståthålla-ren Klas Flemings energiska ledning utlades nya stadsplaner
för stora delar af staden, särskildt för malmerna. Det är från
denna tid (omkr. 1640) som den till stora delar ännu bestående
schackbrädesplanen för Stockholm leder sitt ursprung. Denna
plans förnämsta kännemärken äro dess rektangulära
kvartersbildning och dess brist på komposition i stort. Nya kvarter
kunna fogas till de gamla i det oändliga utan att rubba
systemet. Hela detta stadsplanearbete handhades i Stockholm så
godt sorn uteslutande af rent byråkratiskt ämbetsmannamässigt
skoladt folk utan egentlig konstnärlig utbildning.
Det är först under barocken och 1700-talsklassicismens
epoker, som Stockholms stadsbyggnadskonst vinner en verkligt
fullödig konstnärlig ledning från skolade arkitekters sida. Det
är också den ojämförligt intressantaste tiden ur den
konstnärliga stadsbyggnadskonstens synpunkt. Detta har också kommit till
ett tydligt uttryck i den .Josephsonska boken, som ägnat denna
period den omfångsrikaste behandlingen. Författaren har
därvid icke endast upptagit utförda planer till behandling, utan
också — och detta till den öfvervägande delen — outförda
projekt för olika stadspartiers omgestaltning. Och detta med
all rätt. Ty det är först i dessa olika projekt, som tidens
sträfvanden få sin rätta belysning. De visa, hvad våra konstnärer
åsyftade, men oftast icke fingo tillfälle att utföra. Det är i högsta
grad både lärorikt och intressant att se, hvilket betydande
konstnärligt arbete, som af skilda konstnärer nedlades på utformande
af Stockholms förnämsta delar enligt samtidens högsta
konstoärliga ideal. Främst står 1700-talet. Tessin d. y:s storslagna
projekt till ordnande af trakten kring Stockholms slott bildar
den ståtliga inledningen till en hel rad mer eller mindre
omfångsrika projekt, som af J. E. Carlberg, C. F. Adelcrantz,
E. Palmstedt, L. J. Desprez m. fl. vid olika tidpunkter
framlades, men af hvilka blott enstaka partier kommo till utförande.
Alla dessa förslag visa emellertid, med hvilken entusiasm och
energi det arbetades på stadsbyggnadskonstens område af
samtidens bästa arkitekter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
