Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Indiska själfständighetskraf och brittiska reformplaner. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o82 RICHARD STEFFEN
industri (swaetes/n-rörelsen 1907—1909). En mängd små fabriker
upprättades för tillverkning af tändstickor, stickade varor,
knifvar m. m. Men erfarenhet och ekonomisk organisationsförmåga
räckte icke till, många företag måste stoppa, och rörelsen
misslyckades. Ett annat organ för indiska kraf är den år 1906
grundade Moslem League, som utgör en förening af de indiska
muhammedanerna, hvilka i allmänhet äro af en konservativ läggning.
Under de oroliga åren 1907—1910 hade muhammedanerna
hållit sig stilla; de föredrogo ett brittiskt välde framför ett
hinduiskt, och delningen af Bengalen äfvensom införandet af en
kommunal representation hade stärkt deras lojalitet. Men
alltsedan 1911 har deras hållning varit mindre säker. Krigen mot
Turkiet, först Italiens och sedan Balkanfolken, väckte icke så
liten bitterhet, i det man menade, att England, under hvars
spira 70 millioner muhammedaner lefde, borde hafva kommit
Turkiet till hjälp. I december 1912 skickade de en medicinsk
expedition till Turkiet, men härtill och till att bilda en ny
förening blef också understödet begränsadt. Under sådana
förhållanden är det svårt att förklara, huru världskrigets utbrott
icke förorsakat svårare oroligheter i Indien, än hvad verkligen
blef förhållandet. Särskildt är det anmärkningsvärd!, att icke
Turkiets inträde i november 1914 såsom Englands fiende kunde
bryta muhammedanernas trohet. Detta berodde hufvudsakligen
på de muhammedanska furstarna och stormännen, som bl. a.
fingo mottaga försäkringar, att frågor om kalifatet icke skulle
afgöras af andra än muhammedaner i Indien och annorstädes.
Emellertid fanns det en skara ytterlighetsmän, såväl bland
muhammedaner som hinduer, hvilka ställde till en del oroligheter.
Ett revolutionärt parti (G/zadr-partiet, så kalladt efter en tidskrift)
fanns sedan många år tillbaka i Bengalen. Detta lyckades redan
i augusti 1914 bemäktiga sig ett vapenupplag och ammunition,
hvarmed åtskilligt ofog bedrefs under de följande månaderna.
Men den organiserade resningen förekoms, och ledarna
arresterades. G/iadr-partiet hade också börjat en liflig agitation bland
sikherna i Amerika för att förmå dem återvända till Indien och
börja en revolution. Omkring 8,000 kommo också tillbaka,
men de farligaste blefvo arresterade redan vid landstigningen,
och de som fingo fortsätta hade i det hela föga framgång. Likväl
följde oordningar här och där, i synnerhet i västra Punjab.
Men de verkligen inflytelserika indier, som voro de erkända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
