- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
587

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Indiska själfständighetskraf och brittiska reformplaner. Af Richard Steffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDISKA SJÄLFSTÄNDIGHETSKRAF O. BRITTISKA REFORMPLANER 587

var Ostindiska kompaniets egendom och är i dag den engelska
kronans. Utom lagstiftningen, som kontrolleras, har styrelsen
hand om hela beskattningsväsendet och uppbörden, den förvaltar
skogarna, äger och styr större delen af järnvägarna, hela
post-och telegrafväsendet, den är en stor fabrikant af salt och opium,
dirigerar polisen, sanitetsväsendet och undervisningsanstalterna,
den har utfört och vidmakthåller ett vidlyftigt bevattningssystem
och står i spetsen för den nästan ständiga organisationen för
hungersnödens bekämpande m. m.

För en så ofantlig börda har styrelsen tydligen behof af de
inföddas hjälp, och en mängd indier af olika nationaliteter och
religioner hatva också anställning i den indiska civiltjänsten.
Så småningom hafva indierna också fått tillträde till de
exekutiva och lagstiftande råden. Det mest betydande steget hittills
gjordes genom de s. k. Morley-Mintoreformerna af år 1909 (då
Morley var statssekreterare och lord Minto vicekonung). Då
reserverades en plats åt en indier såväl i generalguvernörens
som i hvar och en af provinsguvernörernas verkställande råd, och
de lagstiftande rådens ledamotsantal ökades betydligt genom valda
eller utnämnda ledamöter (27 i indiska rådet), hvilka skulle vara
indier. Dessa råd erhöllo också befogenhet att diskutera
offentliga angelägenheter, antaga resolutioner och framställa
interpellationer, hvarigenom det bereddes dem ett visst inflytande på
administrationen. Genom inrättande af finansutskott fingo råden
också ett visst om ock mycket begränsadt inflytande på budgeten.
Valrätten till råden var dock ytterst inskränkt och i allmänhet
indirekt.

Ehuru härigenom ingen representation i västerländsk mening
infördes i Indien, utan snarare en demokratisk modifikation af
byråkratien, mottogos reformerna bland indierna till en början
med mycken tillfredsställelse. Af själfva lagstiftningsarbetet
tyckas de visserligen vara mindre intresserade. Mera än halfva
antalet lagar hafva efter 1910 antagits i Indiska lagstiftande rådet
utan någon som helst diskussion. Så mycket flitigare har man
begagnat sig af resolutions- och interpellationsrätten. I ett af
provinsråden gingo interpellationerna år 1916 upp till det
respektabla beloppet af 458.

Belåtenheten har emellertid ej varit långvarig, såsom ofvan
visats. Och de reformer som nu föreslås, afse att föra frågan
om en verklig indisk själfstyrelse ett stycke på väg.

40. Svensk Tidskrift 1918.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free