Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Gammalt och nytt i Kina. Av Erik Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
européer i våra departement.» Skada blott att efter Yuans död de
europeiska rådgivarne haft så litet att säga. Tendensen är den
som jag hört uttryckt på följande sätt: »Vi förstå, att vi för
syns skull måste ha européerna där för att visa vår s. k.
reformvilja; vi utbetala gärna deras löner varje månad, men när
de sedan komma och störa oss och vilja arbeta, då går det för
långt.» Bland dessa rådgivare finnasju många, som icke skulle
vilja något hällre än att arbeta för Kina, men därtill få de ringa
tillfälle.
Kina har en hel mängd verkliga vänner bland de vite, som
i trots av förödmjukelser och brist på förståelse bibehålla sin
gamla klockarkärlek till Mittens Rike, sådana som sir Robert
Hart, grundläggaren av det ståtliga monument som heter
Chinese Maritime Customs, vilken fick hela sitt hus nedbränt år 1900
och på sin ålderdom utsattes för förödmjukelsen att se sig
tillbakasatt för någon hov-favorit; sådana som sir Richard Dane,
vilken under de svåraste strider lyckades genomdriva en ärlig
och effektiv administration inom saltinspektoratet, som nu ger
Kina 200 millioner om året. Vidare postverkets förste
administratör, fransmännen Piry, som också under de största
motigheter lyckades genomdriva effektivitet i detta viktiga
departement. Kinas största fel är att ej erkänna den goda viljan och
ärligheten hos sina verkliga vänner.
Emellertid kan nog också i Kina det gamla ordspråket
tillämpas: vad människan sår, det skall hon ock uppskära. Om
vi taga i betraktande det faktum, att vi här hava en i grund
och botten sympatisk nation med en urgammal och
vördnadsvärd — för att icke säga lärorik — kultur, så kunna de
europeiska nationerna ej göra något bättre än att följa Amerikas
oegennyttiga politik och på välviljans grund göra sitt inflytande
gällande i Kina. Att vårt land, som också med stolthet kan
visa på sin gamla kultur, härvidlag borde göra en insats, ligger
i öppen dag.
Stockholm den 29 december 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
