Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vivallius och Gyllenstiernorna. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIVALLIUS OCH GYLLENSTIERNORNA 39
med samma anklagelser hängande över sitt huvud, då skulle
alldeles säkert tonvikten fallit starkare på det oklara polska
äventyret, och då skulle förmodligen, om ej annat hjälpt, omilda
tumskruvar sökt uppfriska hans minnesskärpa i detta stycke.
De Gyllenstiernor, vilkas namn glimta förbi i Vivallii biografi,
intaga personligen ingen plats i hans historia, i varje fall icke
i den del därav, som är känd för eftervärlden. Ingen av dem
infann sig för att väcka klagan med anledning av det
missbrukade namnet. Blev saken dem bekant, så ansågs den ej
värd vare sig personlig inställelse eller ombuds utseende för
käromåls väckande; dock bör det observeras att deras frände
Wrangel tillhörde den mot Vivallius oförsonligare riktningen
inom riksrådet. I varje fall måste saken ha blivit bekant för
åtminstone tvenne ledamöter av ätten, kammarherrar vid hovet
i Stockholm. Dessa två hade en gång varit konung Sigismunds
män. Och höra de ej på något vis samman med den store
poetens historia har berättelsen om deras ungdom så mycket mer
sin plats i Gyllenstiernornas. Den bör förtäljas i sammanhang
med den till Polen kastade ättegrenens övriga öden; dessa i sin
tur måste infogas i en tidsmiljö, vilkens luft också den unge
Upsalastudenten från Närke insöp, när han begav sig ut på äventyr.
Det hade varit blomman av Sveriges adel, som följt Sigismund
till Polen, för honom stamlandet, för dem mer eller mindre
förvisningslandet. »Hertig Karls slaktarebänk», den kända
strids-och anklagelseskriften, uppräknar etthundrafem landsflyktiga
adelsmän och därjämte en svärm kungliga sekreterare, kanslister
och kamrerare, befallningsmän, fogdar och lagläsare, krigsbefäl,
trumpetare, ryttare och soldater, sammanlagt 383 från Sverige
och Finland under tiden 1597—1611 flyktade män, vartill så
kommo alla de som uppehöllo sig i Tyskland, Danmark, Norge
eller annorstädes. Det lärda elementet inom den ofrälse
flyktingskaran var efter svenska förhållanden mångtaligt företrätt.
Här möta oss namn som norrköpingsbon Gregorius Borastus,
den begåvade pamflettisten och krönikören, som levde i tre
polska Vasars tid, brödraparet Petrus och Johannes Vastovius från
Söderköping, den förre fiskal i Thorn, den senare,
helgonkrönikans frejdade upphovsman, bosatt i Danzig, där han dog före
1630, vidare magister Göran Palmerus och doktor Petrus
Gra-benius, kallad Gråben, samt ännu flera svenska kulturtjänare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
