- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
44

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vivallius och Gyllenstiernorna. Av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

te NILS AHNLUND

confession. Dog er under presterne månge av de eldste
kato-liske og nogle kalvinister, saavel som ock en del av raadet og
månge borgere og adelsmend.» Vad kriget beträffar anser Gält,
att det uttröttade Sverige är berett att köpa fred med Sigismund
på de hårdaste villkor, avstå hela Livland, ge penningersättning
och upplåta ett svenskt hertigdöme åt en av de polska
prinsarna. Bilden är utan fråga i mycket ett alster av överspända
och obilliga slutsatser, men något av sanning rymmer den dock,
och den är av värde för kännedomen om dessa undertryckta
strömningar, som skapade förrädare, där äventyrarblodet fanns
i tillräckligt mått. Den unge Vivallius ägde nog därav. Men
han saknade den tro på sitt fäderneslands styrka och ära, som
hastigt mognad blev ett återhållande arv åt lika självsvåldiga
generationer som hans.

Hösten 1629 beseglade strandandet av den
revanchepropa-ganda, som senast knutit sig till Gabriel Posses namn. Då
sviktade de starkaste i tron. Till och med Erik Gyllenstierna^
nu snart sextiårig, närmade sig segraren. Hau skrev i
november samma år till sin frände Axel Oxenstierna, åberopade
stilleståndet och det fria umgänge det öppnat mellan de två
kronornas undersåtar, »helst medan vi av två köttsliga systrar
avlade och födde are». Om närmandet behagade Oxenstierna^
skulle han skriva oftare; nu ville han ej molestera med många
rader utan anbefallde kanslern, dennes kära hustru och barn
åt Gud. Till sitt namn fogade han titeln »Capitaiieus
Reseli-ensis». Kanske sände Oxenstierna ett svar, men därav och av
vidare förbindelser mellan Barbro och Ebba Bielkes söner finns
intet spår bevarat.

Ännu ett par gånger träffa vi Erik Gyllenstiernas namn. Ett
brev i januari 1630 från en korrespondent i Thorn till svenske
tulldirektöreii Peter Spieringk i Elbing ger ingen annan
upplysning än att herr »Guldenstern» är en fåmält man och en årg
papist. Han var gammal vorden, och brorsonen Sigismund
kunde nu inlägga större förtjänster om staten. Ett tecken därpå
är att de belöningar som tillföllo dem vid prins Vladislavs
triumfatoriska intåg i Elbing februari 1636 voro så ojämnt
utskiftade. Erik Gyllenstierna fick en gratifikation på 15,000 floriner,
men Sigismund fick dubbelt, berättar krönikören Israel Hoppe.
Eljest nämner han blott polska herrar som mottagare av dessa
nådevedermälen. Den svenska skaran därute hade smält samman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free