Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor 20. 1. 1919
- Östersjöfrågorna och freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
20. 1. 1919.
Östersjöfrågorna och freden.
Tidigare har i Svensk Tidskrift en framställning
givits av det baltiska program som föresvävade tysk
riksledning och omfattades av tysk ledande publicistik vid liden för
Tysklands högsta maktutveckling under kriget efter
Brest-Litovsk-freden och finländska resningens kuvande med tyskt bistånd. Själva
kärnpunkten i detta program, gärna betecknad med slagordet »en
baltisk Monroedoktrin», var grundsatsen, att Östersjöfrågorna för
framtiden skulle avgöras uteslutande av Östersjöns strandmakter inbördes
och i förening. Därmed skulle det redan tidigare framträdande tyska
önskemålet om Östersjöns spärrning vara fullt genomfört.
I närvarande ögonblick, föga mer än ett halvår senare, är läget
fullständigt förändrat. Tyskland, av inre svårigheter slaget till marken, hotas
av de samhällsupplösningens faror, för vilka det moskovitiska riket
tidigare fallit offer. Den tyska maktsfärens utsträckning från Memel
till Torneå tillhör historien. Finland söker tant bien que mal
genomföra den utrikespolitiska omsadling, som det hoppas skall åt
detsamma bärga frukterna av det ryska tsardömets sammanstörtande;
och i stället för Balticums infogande i tysk statsordning synes förestå
en de gamla ryska Östersjöprovinsernas balkanisering, som rullar upp
nya, ödesdigra framtidsproblem ej blott för deras närmaste
grannländer utan för hela Europa.
Liksom maktläget förra våren lämnade Östersjöfrågornas lösning i
Tysklands händer, är det under nuvarande förhållanden ententen,
närmare bestämt England, som sitter inne med möjligheterna att i
vidsträcktaste mån få se förverkligade de baltiska önskemål, vilkas
konturer redan tidigare, särskilt under åren närmast efter den
svensk-norska unionens upplösning, tydligt framskymtade. Enligt uppgifter
i pressen skola de baltiska frågornas behandling vid den stundande
fredskonferensen närmast läggas i händerna på Englands här
ackrediterade sändebud, sir Esme Howard, vilkens verksamhet under
kriget, tidigare tämligen omilt bedömd av den engelska chauvinist-pressen,
tydligen ansetts göra honom särskilt skickad att utforma segerfredens
maktspråk i dessa stycken.
Några uttalanden från engelskt regeringshåll, angivande de linjer
man tänkt sig för Östersjöfrågornas lösning, föreligga veterligen ej.
Men ur uttalanden i ledande engelska och franska tidningar synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0066.html
