Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20. 1. 1919 - Rättssäkerhet och byråkrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 66
utan även därför, att då randas den stund då det mest ingående
sam-hällsförmyndarskap, som vår generation fått känna på, sett sina bästa
dagar. Under trycket av kristiden har den enskildes handlingsfrihet
måst inskränkas på ett salt, som i hög grad bidragit till folkets
vantrevnad och, vad för framtiden är värre, framkallat lagöverträdelser
i hittills okänd omfattning även bland eljest i allmänhet laglydigt
folk. Att nationen endräktigt överskridit den gräns, som staten
uppdragit mellan samhällets och den enskildes befogenheter, visar
ohållbarheten av ett sådant system för framtiden. Lyckas man ej i
längden att genomföra ett dylikt system under en kristid av så
utomordentlig beskaffenhet som den innevarande, med dess kraftiga tryck
till sammanhållning och underordnande, lär det ej gå under mera
normala förhållanden — åtminstone ej förrän en föga antaglig,
fullständigt revolutionerande omvandling av människokaraktären ägt rum.
Man må ha vilken åsikt som helst om ett dylikt statsingripandes
rättvisa — tydligt är, att fortsattes det, blir nationen en samling
permanenta bedragare i smått, med stora utsikter att så småningom
bli det även i större ting.
Med statsingripandets inskränkning följer också, att en god del av
den nya byråkratin drager sina färde. Även dess tillkomst bär
prägeln av nödtillståndet under kristiden, och förutsättningarna för dess
möjlighet att göra mera nytta än skada falla med inträdet av mera
normala förhållanden.
Den nya byråkratin har i stor utsträckning rekryterats från det
praktiska livet eller med unga aspiranter på tjänstemannabanan utan
träning och stadgad tradition. Åt denna nya tjänstemannakår har
anförtrotts en makt, som svenska ämbetsmän icke ägt på århundraden.
Maktens utövning har ock varit okontrollerad i en grad, som hittills
saknat motstycke.
Den svenska byråkratiens möjligheter till godtycke ha annars sedan
långa tider tillbaka varit föremål för en alldeles speciell
uppmärksamhet både från konungamakten under tidigare skeden och sedermera
från folkrepresentationens sida. Dess traditioner gå därför närmast
i ett kanske alltför ängsligt iakttagande av de hittills ganska snävt
dragna gränserna för dess befogenheter. Utvecklingen i Sverige har
i fråga orn det gamla problemet rättssäkerhet eller effektivitet
snarast givit utslag till förmån för rättssäkerheten. Det något
grovhuggna skydd, som formalismen ger den enskilde gent emot statens
organ, har flitigt utnyttjats. Ingående bestämmelser i higar och
instruktioner ha bundit godtycket men därmed även handlingsfriheten.
Ärendena ha måst tagas mera formellt än som för deras egen del varit
nyttigt, men rättssäkerhetens nödtorftiga krav ha varit tillgodosedda.
Den enskilde har kunnat någorlunda bedöma, huru samhällets organ
enligt givna föreskrifter måst ställa sig till hans åtgärder, och
möjlighet har funnits att få besluten ändrade i högre instans.
Med den nya byråkratiens verksamhet ha vi råkat in i ett civilt
belägringstillstånd. Handlanden driver ena dagen affärer i en viss vara,
dagen därpå är han ej längre godkänd i den branschen, och det
åter-5. Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
