- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
89

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Försvarsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållandena, i all synnerhet som de synas ha varit gripna av
en fullkomligt apatisk krigströtthet. Trots allt synas dock i
Tyskland de bättre delarna inom armén aldrig helt förlorat
sitt inflytande, varigenom åtminstone någon grad av ordning
hittills kunnat upprätthållas.

Hur man än betraktar frågan, synes en värnpliktsarmé aldrig
böra släppas i vårt land, därest vi ej i denna fråga utsättas
för maktbud, som vi ej förmå att trotsa. Under tider, då
knappast något annat land i Europa ägt värnplikt, har sådan
tillämpats hos oss, och vår historia under Vasakonungar och
Karlar visar, att den väl fyllt sitt ändamål. Om i våra dagar
värnplikt skall ligga till grund för försvaret, måste emellertid
värnpliktsarmén övas redan i fred; de moderna krigen
uppblossa genast från början med full styrka och föras med så
komplicerade tekniska hjälpmedel, att ett uppbåd av oövat
folk skulle vara ändamålslös blodsutgjutelse.

Nästa fråga gäller då en värnpliktsarmés kvalitet. Denna
beror i första hand av de värnpliktigas övningstid, och här har
man i den påbörjade diskussionen tydligen föreställt sig,
att besparingar skulle kunna ifrågakomma.

För lösningen av detta problem äro naturligtvis en hel del
ytterst värdefulla lärdomar att hämta från världskriget. En
sammanfattning av dessa är så mycket nödvändigare, som på
många håll betydande missuppfattningar råda, särskilt
beträffande utbildningstiden för de engelska och amerikanska
trupperna.

I England började de stora nyuppsättningarna av de s. k.
Kitchenerarméerna redan i augusti och september 1914. Av
det vid denna tid inkallade manskapet insattes den s. k. första
armén, hopfogad av det bäst utbildade folket, först under
april—juli 1915, de övriga betydligt senare, vissa av dem till
och med först under 1916. Som ett bevis på det engelska
kravet på utbildningstid kan anföras, att i en skildring från
slaget vid Loos angives såsom skäl för att ett anfall
misslyckats, att man för detta endast haft att tillgå förband med
8 månaders utbildning, vilket visat sig otillräckligt.

De ovan angivna tiderna gälla nyuppsättning av hela
förband. Men även när det gäller utbildning av
ersättningsmanskap att fylla luckorna i de redan färdiga trupperna,
fordrade engelsmännen en ganska betydande utbildningstid,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free