- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litauens självständighetskamp. Av Antanas Smetona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man hoppas i detta fall mest på Amerikas Förenta Stater, där
talrika litauiska kolonier finnas i de större städerna. Litauerna
började att utvandra till Amerika för några tiotal år sedan, och
många ha fullständigt acklimatiserats. Å ena sidan var denna
emigration Litauen till stor skada, ty de som utvandrade voro
de starkaste och intelligentaste, men å andra sidan hjälpte
dessa amerikanska kolonister med tiden Litauen andligt och
materiellt. Före kriget funnos i Litauen flera kulturella
institutioner, som inverkat på den nationella rörelsen och som vuxit
upp med stöd av de amerikanska litauernas penningar. Under
kriget understödde de amerikanska litauerna alla Litauens
hjälpföreningar och intresserade sig i hög grad för Litauens politiska
ställning, sände delegerade till Europa och drevo också på
annat sätt litauisk nationell politik. Därför hoppas Litauen, att
de amerikanska litauerna med sin rika erfarenhet på
samhällslivets alla områden skola bistå Litauen att återuppbyggas både
kulturellt och materiellt. Ingen tror, att alla litauiska
emigranter skola återvända, men otvivelaktigt skall en stor del av dem
göra det. Dessutom samlas i Amerika stora kapital för Litauens
återuppbyggande och grundas för detta ändamål särskilda
jordbruks-, handels- och industribanker.

Trafikfrågan i Litauen är mycket svårlöst på den grund att
tyskarna medtogo all rullande materiel och alla telefonapparater,
då de lämnade landet, varför regeringen i utlandet sökt skaffa
så mycket som möjligt för att åtminstone nödtorftigt hålla
trafiken i gång.

Ej lättare är frågan om jordbruksredskap och utsäde. Under
krigsåren exporterades från Litauen allting, men importerades
ingenting. Tillverkningen av jordbruksredskap ligger nere; det
finns varken material eller verktyg därtill. Spannmålsbristen
kännes starkast i östra och södra Litauen, där den rysk-tyska
fronten gick, och varifrån nu bolsjevikerna skicka ut allt som
finns kvar till Ryssland.

Utom återställandet av den inre ordningen arbetar den litauiska
regeringen för att i utlandet vinna erkännande av Litauens
självständighet. Härutinnan ha litauerna kommit ett bra stycke
på väg. I de flesta neutrala länder finnas halvofficiella litauiska
representationer, och i Paris har nian en fredsdelegation. Man
söker dessutom knyta närmare förbindelser med de länder,
som både genom sin kultur och sitt ekonomiska liv kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free