Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Ur fjolårets historiska produktion. Av Carl Hallendorff - Ludvig Stavenow: Det svenska stormaktsväldets uppkomst - Nils Ahnlund: Storhetstidens gryning. Carl XI:s almanacksanteckningar, utg. av Sune Hildebrand - Sigrid Leijonhufvud: Omkring Carl Gustaf Tessin. II. Amiral Carl Tersmedens memoarer — Gustaf III och flottan — utg. av Nils Erdmann - Theodor Tufvesson: Ur sekretärer och kistelädikor - Hj. Lindeberg: Anders Lindeberg - Fritz von Dardel: Dagboksanteckningar - Bismarcks brev till sin hustru. Övers. av Alfhild Eckert-Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
UR FJOLÅRETS HISTORISKA PRODUKTION
Ludvig Stavenow, Det svenska stormaktsväldets uppkomst (Upsala universitets
årsskrift. Upsala 1918). Kr. 2: —. — Nils Ahnlund, Storhetstidens gryning. (Hugo Geber.
Sthlm 1918). Kr. 7: —. — Carl XI:s Alrnanacksanteckningar. Utg. av Sune Hildebrand.
(P. A. Norstedt & Söner, Sthlm 1918.) Kr. 17: 50.
Sigrid Leijonhufvud, Omkring Carl Gustaf Tessin. II. (P. A. Norstedt & Söner, Sthlm
1918.) Kr. 12: -. — Amiral Carl Tersmedens memoarer — Gustaf III och flottan — Utg.
av Nils Erdmann. (Wahlström & Widstrand, Sthlm 1918.) Kr. 6: 50. — Theodor Tufvesson,
Ur Sekretärer och kistelädikor. (A.-B. Framtiden, Malmö 1918.) Kr. 7:50.
Hj. Lindeberg, Anders Lindeberg. (P. A. Norstedt & Söner, Sthlm 1918.) Kr. 9: —.
— Fritz von Durdel, Dagboksanteckningar 1877—1880. (P. A. Norstedt & Söner. Sthlm
1918.) Kr. 15: —.
Bismarcks brev till sin hustru. Översättning av Alfhild Eckert-Sylwan. (P. A.
Norstedt & Söner, Sthlm 1918.) Kr. 6: —.
Det innebär ingen överdrift att säga, att tyngdpunkten i den
historiska produktion, som här ovan förtecknats faller inom vår
storhetstids historia. Förtjänsten därav tillkommer i främsta rummet Ludvig
Stavenows »konturteckning av huvudmoment och ledande politiska
idéer» vid Det svenska stormaktsväldets uppkomst.
Den är en mindre vanlig företeelse inom vår vetenskapliga
litteratur denna konturteckning: i strängt sammandragen, ordknapp form
men klar och lätt tillgänglig för en och var giver den en översikt
av ett helt sekels svenska utrikespolitik, en översikt som säger mera
än volymer. Stavenow klarlägger, huru den utveckling som ledde
till det svenska stormaktsväldets uppbyggande icke var något
tillfäll-ligheternas verk utan med sträng konsekvens framgick ur de
historiska förutsättningarna. Erik XIV:s och hans broder Johans
inbördes stridiga baltiska planer anknöto direkt till Gustaf Vasas
befrielse- och konsolideringsverk. Vid dessa planers utförande
framträdde tvänne alternativ som möjliga: samverkan med Polen eller
konflikt med Jagellonernas rike. Religionsmotsatsen och den av
inre nationella skäl vållade kampen mellan Sigismund och Karl IX
gåvo utslaget i senare riktningen. Karls tankar kretsade emellertid
företrädesvis kring en svensk-finländsk storstat upp till Ishavet och
Kolahalvön, och endast nödtvungen upptog han striden i Balticum.
Den dubbla pressningen från öster (Polen) och väster (Danmark) sköt
emellertid dessa planer i bakgrunden. Gustaf Adolf sönderbröt den
hotande ringen men endast genom att successivt fördjupa sig i
konflikten med Polen, vilken under de dåtida världshändelsernas tryck
ovillkorligen vidgades och växte samman med det tyska
religionskriget. Inträdet i denna världsfejd försköt yttermera den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
