Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Svenska produktionsproblem. Av Axel F. Enström - Eli F. Heckscher: Svenska produktionsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U1TERATUK 135
SVENSKA PRODUKTIONSPROBLEM
Må det tillåtas en nationalekonomisk amatör — eller gärna för mig
klåpare att komma med några reflexioner med anledning av prof.
Eli Heckschers bok med ovanstående titel.
Prof. Heckscher klagar flerstädes i denna bok liksom även ofta i
föregående arbeten över hur svårt det är att få praktikens män att
anamma de nationalekonomiska sanningarna och gå med på även
det mest solklara teoretiska resonemang. Det är otvivelaktigt ett
faktum, som han här pekar på, och jag skulle vilja våga försöket
att ge en förklaring av fenomenet.
När en praktiker slår upp boken Svenska produktionsproblem,
så är jag till att börja med övertygad om, att han läser den från
början till slut med oslappat intresse. Ty boken är briljant skriven.
Det är ett sant nöje att läsa den; och man känner sig verkligt
tacksam för alla de uppredningar av begreppen, som presteras i olika
ämnen. Men ta vi en sådan fråga som tullpolitiken — och i
samband därmed arbetslöshetsproblemet — en fråga, vilken såsom en
röd tråd genomgår ett flertal av uppsatserna, så skall
praktikern-läsaren visserligen oförbehållsamt medge den logiska skärpan i förfis
utläggningar, men icke förty skall en uppmärksam iakttagare nog
icke undgå att lägga märke till ett misstroget leende på läsarens
läppar, när han lägger ned boken. Och så är det tyvärr i regeln.
Den praktiske mannen tar del av den teoretiska nationalekonomiens
resultat med ett: jå, det där låter ju mycket rätt och bra, det kan
inte motbevisas, men - jag behåller min mening för mig i alla fall.
Varpå kan nu detta bero? En orsak är nog, att det teoretiska
re-sonnemanget ofta spinner huvudsakligen på en enda tanketråd i
sänder, ut ifrån en viss utgångspunkt, under det att praktikern intuitivt
känner att det verkliga ekonomiska förloppet är en vävnad av en
mångfald trådar med ett stort antal grundläggande, samtidigt
verkande faktorer. Den enstaka tråden förlorar då för honom sitt
intresse, den -må vara aldrig så välspunnen, ty han har ingen säkerhet
för, att icke de andra erforderliga trådarna skulle, om de låge
utredda, helt undanskymma den första och sålunda giva en helt annan
slutbild. Varje sådant förbehåll som detta: »om vi bortse från det
och det inflytandet — — », vilket är mycket vanligt och för övrigt
ofta nödvändigt i en teoretisk framställning, verkar — mer eller
mindre medvetet, men säkert — avkylande på den praktiske läsaren.
Men så en annan sak, som jag tror är ännu viktigare. Den
praktiske ekonomen, industrimannen eller affärsmannen, kan vara beredd
att oförbehållsamt erkänna riktigheten av en teoretisk deduktion ut
från en viss utgångspunkt fram till ett visst resultat, men han
tilllägger det i alla händelser ingen reell betydelse såsom rättesnöre för
praktiskt handlande, därför att han har en så livlig känning av att
förutsättningarna i det praktiska livet ständigt förskjuta sig och till
och med i ganska raskt tempo. Vad som i dag är en
nationalekonomisk sanning, äger om, säg fyra år, föga sannolikhet för att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
