Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Svenska produktionsproblem. Av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 LITTERATUR
giltigt, fastän det kanske om åtta å nio år kan komma till heders
igen. En teoretisk deduktion utgör som sagt oftast en tankebana
utdragen från ett visst utgångsläge, liksom statistikern oftast
extra-polerar genom att dra ut tangenten till en kurva. I ena som andra
fallet är emellertid kurvan i själva verket en våglinje och måste
extrapoleras såsom sådan. Teoretiska »tangenter» kunna naturligtvis
peka i alla himmelens riktningar beroende på i vilka punkter de
händelsevis råka vara dragna. Något liknande är också fallet med
den nationalekonomiska litteraturen i stort sett; den vimlar av
tvärsäkra, men varandra ofta direkt motsägande påståenden och bevis,
och det märker den intresserade praktikern redan vid ett ytligt
studium. Inte underligt då att han blir skeptisk.
Mycket betecknande är prof. Heckschers behandling av
arbetslöshetsproblemet, som han för fram ända till dess samband med
konjunkturväxlingarna. Men där stannar han och säger för resten ätligt
ifrån (sid. 91), att konjunkturproblemet ännu måste betraktas som
nationalekonomiens stora frågetecken. Det är nu ett
framställningssätt, som i sin rättframhet visserligen inger praktikern-läsaren ett
obetingat förtroende för författaren, men å andra sidan: just i ljuset
av konjunkturväxlingarna hade arbetslöshetsproblemet först kunnat
få sin egentliga utredning och en utredning, som också antagligen
skulle ha kunnat accepteras av både olika tänkande teoretici och
misstrogna praklici.
Jag tror att vi här ha frågans kärnpunkt. Jag tror att den
teoretiska nationalekonomien aldrig kan få gehör för sina resultat i det
praktiska livet förrän den knäckt frågan om konjunkturväxlingarna,
detta det ekonomiska livet helt och hållet reglerande pulsslag, och
sedan de olika specialproblemens behandling blivit fotad på
konjunkturväxlingarnas mekanism såsom utgångspunkt. Då först kunna
motsättningarna mellan teoretici inbördes lösas och då först kan
teorien bli praktik, såsom fallet redan är på det naturvetenskapliga
området.
Jag var djärv nog att för ett par år sedan söka ange en väg, på
vilken man har utsikter att framtränga till konjunkturproblemets
väsen,1 ehuru jag inte var utrustad med lämpliga galoscher för att
själv traska fråm den vägen. Jag har emellertid sedan dess endast
blivit allt mer och mer övertygad om, att det endast är på det sättet,
som man kan komma konjunkturväxlingarna och därmed det
ekonomiska livets kärna in på livet, nämligen genom att anlägga
naturvetenskapliga undersökningsmetoder. Den vägen måste bestämt
nationalekonomien förr eller senare vandra.
Liksom i det ovannämda exemplet — arbetslöshetsproblemet — så
är det också med flertalet övriga frågor, som behandlas i Svenska
produktionsproblem. Så intressant och givande författarens
behandling än är av de olika frågorna, kan man ändå inte underlåta
alt med saknad tänka på vilken lisa, som skulle ha beretts en kun-
1 Om periodiciteten i de ekonomiska lagarna och därmed sammanhängande
spörsmål. Sthlm 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
