Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 10. 3. 1919 - Den norska regeringskrisens karusell - Utrikesdepartementets omorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Io2 DAGENS FRÅGOR
med nya ministerkriser. Regeringen sitter kvar, visserligen stödd
på den minoritet, som omvalen gjort ännu svagare (50 man mot
högerns 54), och därför nödsakad att lovera än åt höger, än åt vänster,
men i alla fall fastare i sadeln efter den fatala och växlingsrika
krisen än före den. »Et par lapper paa ministeriet Knudsens
buksebak» ha visserligen tillkommit, i det att några portföljer bytt ägare,
dock ej Ihlens. Efter att ha förbrukat ett tjog kolleger sitter den
sedan 1912 oumbärlige premierministern kvar på sin stol, den
om-phalocenirala punkten i den norska parlamentarismens flytande
virrvarr. Men valreformen lär han icke kunna undgå, hur gärna än hans
vänsterbönder önska slippa binda ris åt egen rygg, och hans egna
organ diskutera oförblommerat lämpligheten av att låta partiet gå itu,
så att var får sin — även socialisterna, med vilka de norska
stadsradikalerna ej ha något emot att samverka. Ty det är trångt för dem
inom > venstre», och den svenska parlamentarismen har sina
beundrare väster om Kölen, fast de ej behövde se längre än till
Göteborg för att finna tvivlare inom sin egen politiska tro.
De i höstas tillsatta kommitterade för en
omorganisation av Utrikesdepartementet, ha
nu avgivit första delen av sitt betänkande, väsentligen omfattande
förslag till departementsarbetets grundliga nyindelning samt till nya
antagningsbestämnielser för inträde i departementets tjänst.
Kommitterades förslag förtjänar livlig uppmärksamhet ur vidare synpunkt
än den fackdepartementalt byråkratiska. Sveriges representation utåt
i en brydsam tid, våra blivande, efter dagspolitiska partihänsyn
sammansatta regeringars förmåga att rent tekniskt förvärva
hjälp-lig insikt orn grundfakta i våra relationer till utländska makter?
detta och mycket därav följande beror av effektiviteten i den reform,
varom nu med ledning av kommitterades betänkande en
regeringsproposition håller på att utarbetas. Det är visserligen så, att den
allmänna opinionen under trycket av kristidens svårigheter i stor
utsträckning givit efter för sin lätt förklarliga men riskabla fallenhet
för utrikespolitiska drömmerier, för den ärliga optimismens men
även den slappa maklighetens förhoppningar om ett snart slut på
alla yttre besvärligheter. Från yttersta Vågbrytaren vinkar ju redan
Frihetsgudinnan med sin fredspalm, och man väntar, att det svenska
statsskeppet inom kort efter en lugn och lycklig färd skall fälla ankar
för alltid, åtminstone på den yttre redden, i den trygga hamn, som
fått namnet Nationernas förbund. För den svenska statens del
föreligga säkerligen de mest vägande skäl att icke inrätta sitt
handlingssätt efter sådana framtidsutsikter utan fastmer snarast vidtaga åtgärder
för att sätta utrikesrepresentationen i bättre stånd. Efter allt att döma
kommer vår under världskriget följda politik att lämna problem
olösta, vilka komma att kräva det mest energiska arbete för
framtiden.
Kommitterades förslag uppställer för arbetsfördelningen inom
departementet regler, vilka grundväsentligt skilja sig frånr de nu. till-
Utrikesdepartementets
omorganisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
