Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor 10. 3. 1919
- Utrikesdepartementets omorganisation
- Bankväsendet i den nya polisstaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos hela pressen för att kunna fylla sin uppgift. Allt som allt torde
emellertid kommitterades förslag innebära avsevärda förbättringar,
och skulle, särskilt om det utbyggdes med bättre lönesatser, innesluta
möjligheter till vår utrikesrepresentations, av alla fosterlandsvänner
såsom »högst nödig och nyttig», insedda förkovran.
Bankväsendet i den nya polisstaten.
Man har ofta skäl till förvåning över den
foglighet, som även kunniga och viljestarka män
visa mot vad som förefaller vara en härskande tidsströmning, särskilt
när denna bäres upp av några osjälviska, målmedvetna viljor. Detta
besannar sig i höggrad i fråga om den stora 18-manna-kommitté i
bankfrågan, som 1917 tillsattes av den Swartz’ska ministären. Såsom då
påpekades här i tidskriften (Staten och storfinansen, årg. VII sid.
442 ff.), fick kommittén som sitt ovanligt förnuftiga uppdrag att endast
prestera systematiska och genomtänkta utredningar av de aktuella
bankproblemen, ej att ytterligare öka sidantalet i den snart till
bristning svällande författningssamlingen. Trots detta är det få
kommittéer, som visat lika stor otålighet att föra fram krav på
lagstiftningsåtgärder och att se dem omsatta i författningsform, utan hänsyn till
att just kredit- och börsväsendet lämpar sig sämre än de flesta för
detaljerat statsingripande. På lagfabrikationens altare ha då
utredningarnas fyllighet och allsidighet till stor del tveklöst offrats. Det
enda som står kvar av respekten för kommitténs ursprungliga plan
är, att själva lagtexterna ej utarbetats, vilket är en sak av alldeles
underordnad vikt, då motiven utmåla bestämmelsernas innehåll så
detaljerat som är fallet i kommitténs betänkanden. Man misstar sig
knappast, om man häri ser frukten av Bankinspektionens planmässiga
och ihärdiga arbete, ty på så gott som varje punkt stödja förslagen
inspektionens föregående yrkanden, samtidigt med att fältet lämnas
fritt för denna att gå ytterligare steg framåt på den inslagna vägen,
vartill en mängd allmänt hållna satser i kommitténs betänkande ger
utmärkta stödjepunkter.
Två av kommitténs förslag blevo lag redan i fjol, och vid dem
lönar det sig därför ej mycket att nu uppehålla sig. Det ena, om
vilket mindre är att säga, gjorde aktiebolagets eller det solidariska
bankbolagets form obligatorisk för företag som vilja driva inlåning
från allmänheten; utom att saken i och för sig var ganska
välbetänkt, gavs här en klar och otvetydig generell föreskrift. I det andra
av de 1918 antagna förslagen öppnades däremot ökat utrymme för
administrativ inblandning i bankernas verksamhet genom att göra
avdelningskontor på nya platser beroende av prövning i varje särskilt
fall; samtidigt var detta första steget i den kampanj emot
bankkoncentrationen, som kommittén och än mer Kungl. Maj:t synes vilja
föra.
I ett nytt betänkande, som redan lagts till grund för en kungl.
proposition och som när detta skrives undergått en första behandling
i Riksdagen, har kommittén nämligen föreslagit, att Kungl. Maj:ts
bifall skall fordras såväl för fusioner av banker som för en banks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0161.html
