Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bolsjeviker och mensjeviker i republiken Lettland. Av Gustaf Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen misstänksamma blickar. Såväl regering som
högerpartier ha här fruktat fränder till bolsjevikerna, och en rad ofta
synnerligen okloka åtgärder har blivit följden. Alla ha
tillkommit under regeringens sista tid, alltså februari—april, och visat
en allt mer stigande nervositet. Som exempel vill jag här
endast nämna några fall. Möten av varje slag utan särskilt
tillstånd förbjödos. Förbudet specialiserades sedan alltmer, så att
först Libaus arbetarråd och slutligen även Libaus
stadsfullmäktige (mensjevikisk majoritet) förbjödos hålla sammanträden, om
icke tillstånd därtill lämnats 10 dagar i förväg efter
framläggande av »motiverad föredragningslista». Vidare förbjödos
stadsfullmäktige att företaga någon som helst åtgärd eller handling
i syfte att inkalla en kommunernas kongress, som starkt varit
på tal. Att den röda socialistiska fanan förbjöds på offentliga
byggnader som stadshuset, där arbetarrådets lokaler även
befunno sig, var mot de andra åtgärderna en småsak.
Förbittringen blev allt starkare, men protester hjälpte föga. Vid senare
(tillåtna) stadsfullmäktigesammanträden måste en representant
från regeringen vara närvarande. Till sist indrogs även den
enda socialistiska tidningen, Strahdneeku awisu (Libau) på
obestämd tid.
Att mensjevikerna stå på mycket spänd fot med särskilt
storgodsägarna och i allmänhet högern bland tysk-balterna är
självklart. De anklagade också ständigt regeringen för
orienteringsförsök åt höger och ivrade mycket för en fullständig isolering
av nämnda grupp. Eljest synas de hålla på nationaliteternas
rättigheter och äro nära lierade med de tysk-baltiska små
vänstergrupperna. De synas för övrigt ha goda förbindelser i utlandet.
Egendomligt var att se, hur de stödde regeringsplanerna på
allmän mobilisering, men vid närmare förfrågan hos partiledningen
fann jag, att avsikten var genomskinlig nog. Klart uttalades
nämligen, att man trodde, att huvudmassan av de mobiliserade
skulle bekänna sig till mensjevikerna och att man med hjälp
av dem skulle kunna göra rent bord i regeringsbyggnaderna.
På mina direkta frågor gavs mig beskedet, att mensjevikerna,
om de komme till makten, absolut räknade på att kunna hålla
bolsjevikerna stången, men att de hoppades att kunna göra det
genom att sluta en fredlig överenskommelse. Misslyckades man
emellertid däri, var man beredd att fortsätta kriget med samma
energi som någonsin den provisoriska regeringen. Vad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
