Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska tidningspressen. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA TIDNINGSPRESSEN 203
mänheten kan frestas att betrakta som dagliga dementier på
meddelandet om att papperspriset under de två senaste åren
nästan fyradubblats.
Bristen på koncentration och omsorgsfull och vederhäftig
behandling av det rena nyhetsmaterialet synes mig vara det
svåraste felet hos våra dagars svenska tidningspress. Det är en
allvarlig anklagelse, men tillika en syndabekännelse, ty jag tror
ej att det finns någon tidning, som går fri från ansvar i det
fallet. Det är emellertid av stor vikt, både ur pressens och
allmänhetens synpunkt att pressens män själva sätta in ett
reformarbete på denna punkt. Tidningarnas böjelse att plocka
in en massa nyheter och meddelanden av mer eller mindre
sensationell natur, vilkas riktighet ej kunnat eller hunnit
kontrolleras, framkallar ofta misstag och felaktigheter, som så
småningom minska den läsande allmänhetens förtroende för
pressen och tilltro till dess uppgifter. Redan detta är en allvarlig
sak, som varje pressman borde ägna eftertanke. Ännu
betänkligare synes mig dock vara den demoraliserande verkan, som
rubrikjäktandet och tidningarnas tävlan att övertrumfa varandra
med artiklarnas mångfald och längd utövar på läsekretsen.
Övermått verkar alltid förslappande, och flitigt bruk av
stimulerande medel har samma verkan. Hur ofta hör man icke att
genomsnittsläsaren icke »orkar igenom» tidningen. Vanan att få
nyhetsmaterialet serverat i så lättsmält form som möjligt, ofta
i en kåserande ton, som illa svarar mot artiklarnas innehåll,
har berövat flertalet tidningsläsare lusten att göra några
själs-ansträngningar för att fatta en utredande artikel i något ämne,
som inte precis ligger inom hans dagliga intressesfär. Kunde
man göra en undersökning i saken, skulle säkerligen
konstateras, att det är den s. k. lättare avdelningen, kåserierna,
följetongen, de innehållstomma intervjuerna och, icke minst, de om
en låg tidningskultur och dålig smak vittnande
»personalavdelningarna» , som lägga beslag på största delen av den tid, som
genomsnittspubliken ägnar åt tidningsläsning. Tidningarna ha ökat
läslusten hos menige man, men de ha också förflackat den.
Naturligtvis ha tidningarna ej ensamma skulden till här
anmärkta förhållanden. Tidens jäkt och den hårda kampen för
tillvaron hindra de flesta att ägna mera tid åt tidningsläsningen. Men
just därför borde det vara angeläget för tidningarna att bjuda
sin publik ett omsorgsfullt sovrat, vederhäftigt och efter möj-
15. Svensk Tidskrift 1919,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
