Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 10. 5. 1919 - En modärn fältarmé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 219
terier utrustade med jättepjäser. Sammanlagda antalet tunga pjäser
torde vara omkring 270, vilket höjer antalet artilleripjäser för armén till
omkring tio på varje tusental infanterister.
Flygvapnet består av två flygbrigader, vardera orn tre »vingar». Den
sammanlagda styrkan utgöres av 32 »skvadroner» och en extra
flygavdelning. Då varje skvadron består av fyra flygavdelningar om sex
flygplan vardera, blir sålunda hela antalet flygplan vid armén 774,
vilket gör nära åttio plan per arméfördelning eller mellan sju och
åtta plan på tusen infanterister. I den moderna fälthären ingå
sålunda flygplan i minst samma antal som fältpjäser. Till flygvapnet
kunna även räknas de fem ballongkompanierna med ett trettiotal
spaningsballonger.
Tankvapnet bildar en grupp om två brigader, varje brigad om tre
bataljoner. Då bataljonen har 36 stridande tanks och tolv tanks för
ammunitionstransport, skulle det sammanlagda antalet dylika
stridsvagnar uppgå till 288, därav 216 avsedda för direkt stridsverksamhet.
För amatörer på jämförande statistik kan påpekas överensstämmelsen
mellan denna siffra och den ovan anförda siffran rörande antalet
tunga pjäser vid armén.
Den mängd specialformationer av teknisk art, som finnes upptagen i
truppförbandslistan, visar övertygande hur omsorgsfullt alla
möjligheter, som den moderna vetenskapen och tekniken bjuda på,
tillvara-tagas för arméns räkning. Vidare är att omnämna den omfattande
signalorganisationen, som utom alla slag av elektriska och optiska förbindelse
medel även innesluter brevduvekårer m. m.
Den engelska Rhenarméns här skildrade organisation kan ej undgå
att framkalla en del reflexioner av ganska bitter natur hos varje
svensk, som hyser något intresse för det svenska försvarets sunda
utveckling. Den visar ännu en gång, men denna gång med exakta
siffror, hur hela krigsverktyget under världskrigets gång undergått en
fullständig omstöpning. — en omstöpning som vi på grund av
riksdagens uteslutande negativa militärpolitik ej kunnat följa i något
hänseende. Fredsorganisationens ändamål är ju ytterst att skapa en
lämplig krigsorganisation; då den senare förändras måste därför den förra
följa med, om arbetet skall kunna ledas i något så när rationella
banor. Smärre skiljaktigheter i fråga om taktisk indelning o. d. äro
visserligen oväsentliga ting — tio eller tolv bataljoner per fördelning,
rena eller blandade artilleridivisioner och tre- eller fyrdelningen vid
infanteritruppförbanden betyder i och för sig föga — men
proportionen mellan truppslagen och framför allt mellan infanteristyrkan och
de tekniska hjälpmedel, som stå till förfogande vid armén, äro
däremot av ytterlig betydelse för arméns slagkraft, och i detta hänseende
äro vi farligt efterblivna.
Lärdomen är som sagt ej ny. Redan under höstfälttåget i Rumänien
1916 såg man en stor infanteriarmé av 1914 års typ hjälplöst smulas
sönder mot en numerärt underlägsen, men modernt utrustad
motståndare, och detta ehuru man ej kan förneka den slagne vare sig
energi eller skicklighet. Den segrande armén var ändå säkerligen ej
16. Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
