Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 10. 5. 1919 - Den tyska censuren under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 221
anledning önskade, att pressen skulle intaga en tillbakadragen och
försiktig position.
Ur denna censurhandbok ineddelar Muhsam åtskilliga utdrag, som
ej sakna sitt intresse. En stor del förmaningar äro av rent principiell
karaktär och beröra blott pressens allmänna hållning; de i många
variationer återkommande uppmaningarna att ej rubba förtroendet till
den militära ledningen och att ej i oförsiktiga, allt för uppenbara
ordalag diskutera fredsmöjligheterna visa emellertid med all önskvärd
tydlighet, att krigströttheten i Tyskland redan vid denna tidpunkt, d. v. s.
årsskiftet 1916/17, beredde både den politiska och militära ledningen
allvarliga bekymmer. Man ser, att Thomas Mann i sin i förra
årgången av denna tidskrift refererade bok Betrachtungen eines
Un-politischen bedömt situationen fullständigt riktigt, då han konstaterat,
att man redan under krigets förra hälft tröttnat att höra talas om
Tysklands resultatlösa segrar och blott koncentrerade all sin längtan
på freden, sak samma under vilken gestalt den än skulle komma.
Censurens mångordighet på denna punkt är ytterst betecknande. Likaså
avspeglas den fruktansvärda situationen på livsmedelsområdet mycket
tydligt i censurföreskrifterna. Direkt förbjudna voro alla pessimistiska
uttalanden liksom alla antydningar om att olika delar av riket kunde
vara olika situerade i avseende på tillförsel. Dessutom strökos med
järnhård konsekvens alla meddelanden om av livsmedelssvårigheter
föranledda demonstrationer o. dyl., även när dessa haft en omfattning,
som gjorde det a priori omöjligt att hemlighålla dem. Censuren utsände
i ett antal särskilt svåra fall officiella redogörelser för förloppet, vilka
emellertid att döma av de prov Muhsam meddelar, icke direkt hedrade
vederbörandes skarpsinne. Man ser också här, hur det officiella
Tyskland under sina ansträngningar att hålla fasaden utåt till synes
oberörd kämpade en förtvivlad kamp mot den obönhörliga verkligheten:
man bör därför icke fälla alltför hårda omdömen om de åtgärder, som
vidtogos för att hålla stämningen uppe, trots det att de givetvis icke
alltid voro de lämpligaste.
Även in- och utrikespolitiska frågor äro i censurhandboken upptagna
till behandling. För svenskar kan det ha sitt intresse att konstatera,
att Ålandsfrågan enligt censurmyndigheternas mening bör behandlas
med den största varsamhet och objektivitet; framför allt bör man
undvika att ge svenskarna några råd eller anvisningar om hur de böra
förhålla sig. Till belysning av de inre förhållandena i Tyskland tjäna
de talrika uppmaningarna att undvika hätska och våldsamma utfall emot
oliktänkande; det förekommer visserligen under rubriken »Burgfrieden»
en passus, som medgiver i huvudsak fri diskussion av angelägenheter
som röra den inre politiken, men uttrycken äro ytterst tänjbara —
det talas om att man får ge varje övertygelse uttryck, såvida det sker
»in geeigneter Form» — och under rubriken »Politik» finner man en
förstucken varning mot allt för skarpa utlåtelser emot andra partier
och åskådningar; det påpekas särskilt, att dylika kunna föranleda skarpa
åtgärder från censurmyndigheternas sida. För att förstå, hur allvarligt
dylika åtgärder kunde drabba ett pressorgan, måste man känna till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
