Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Panamerika. Av Ivar Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 IVAR HÖGBOM
ha, om endast en ny kulör uppginge i och åstadkomme en
nyansering i rasblandningen.
Denna gula fara i Sydamerika kan visserligen synas avlägsen,
men den existerar dock, och såsom riktad mot denna bjuder
panamerikanismen ett starkt skydd, men det är också till
synes det enda avseende, i vilket fördelarna skulle i egentlig
mening bli ömsesidiga och inte i övervägande grad Nordamerikas.
Söker man att ur tillgänglig statistisk! litteratur skaffa sig
sifferbelägg till de förmodanden man har orsak att hysa om
den ekonomiska utvecklingen, stöter man i förstone på rätt
stora svårigheter, och detta är även fallet i fråga om en så
relativt enkel sak som den direkta utrikeshandeln, tack vare de
skiljaktigheter, som förefinnas mellan olika länders
uppställning av det statistiska primärmaterialet. Till följd härav får
man ej draga alltför vittgående slutsatser av ett diagram sådant
som det å sid. 261, vilket grundar sig på uppgifter
sammandragna ur Statesman’s Year Book, eller jämföra de båda
kurv-systemen punkt för punkt. Vad som däremot otvetydigt kan
avläsas är den hastiga ökningen av Sydamerikas handelsutbyte
med de båda länderna i fråga under den tioårsperiod, som
föregick kriget. I själva verket är det en oerhörd ökning i den
sydamerikanska handeln, som ägt rum sedan 1900, och varav
diagrammet illustrerar en del. Man har beräknat, att den
totala utrikeshandeln på Sydamerika år 1900 uppgick till 817
millioner dollars; 1910 var den mer än fördubblad eller l 760
millioner, och år 1913 uppgick den till 2 179 millioner.
Betraktar man först de prickade linjerna, som ange
Storbritanniens och Förenta Staternas export på Sydamerika, så visa
dessa, att den absoluta ökningen 1903—1913 skulle ha varit
större för det förra landet, medan däremot den procentuella
ökningen varit vida kraftigare i fråga om Förenta Staternas
avsättning. Under dessa tio år skulle Englands utförsel
ungefär fördubblats, medan Förenta Staternas tredubblats. För
England har vidare ökningen varit snabbast under periodens
första hälft och för Förenta Staterna under den senare. Från
1909 till 1913 har i själva verket Förenta Staternas avsättning
på Sydamerika ökats med en jämn och stadig hastighet, som
skulle betyda en fördubbling på fem år. Mindre förvånande
är ju, att under krigets två första år både europeisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
