Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Panamerika. Av Ivar Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANAMERIKA 263
det att den tredje makten i ordningen, nämligen Förenta
Staterna, var stadd i en jämn och säker frammarsch. Frankrike,
det sista av de upptagna länderna, har liksom Tyskland intill
kriget kunnat bibehålla sin ställning och med oförändrad andel
kunnat följa med i den allmänna forceringen.
Under samma period har Förenta Staternas andel i den
sydamerikanska utförseln varit i sakta stigande med undantag
för det sista året 1913 då en väl sannolikt tillfällig nedgång
ägt rum. De tre viktigaste bland de europeiska avnämarna
fingo samtidigt procentuellt träda något tillbaka, mest bland
dem Tyskland; däremot kan en avsevärd ökning, även relativt,
av exporten från Sydamerika på övriga länder konstateras.
Detta torde finna sin förklaring i att behovet av sydamerikanska
produkter först på ett senare stadium gjort sig gällande i dessa.
För bedömandet av den framtida situationen äro emellertid
siffrorna för avsättningen i Sydamerika av vida större betydelse,
enär handeln på en kontinent som Sydamerika med rika
tillgångar på snart sagt alla råvaror kommer att bli beroende av
vilka som i längden bäst äro i stånd att bjuda önskvärda
bytesprodukter.
Vad som på de närmast föregående sidorna framhållits
rörande Sydamerikas import och export berör emellertid blott en
sida av den ekonomiska nyorienteringen och knappast den som
bäst skulle visa Nordamerikas ekonomiska framträngande. Det
finns många andra faktorer av mera ingående betydelse, ehuru
det är svårare att i siffror framlägga data för att illustrera dem.
Man har beräknat, att före kriget skulle i runt tal ungefär
4 milliarder dollars engelskt kapital vara placerat i Sydamerika,
därnäst skulle komma omkring 2 milliarder franskt, l milliard
tyskt och /2 milliard nordamerikanskt. Uppgifterna äro
emellertid mycket osäkra och sannolikt är väl, att även före kriget
Förenta Staternas direkta kapitalintresse i Sydamerika var
betydligt större än den anförda siffran utvisar. Dessutom
tillkommer för Förenta Staterna en hel del koncessioner och
dylikt, för vilka säkerligen ej det nedlagda kapitalet och än
mindre det reala värdet blivit till fullo medräknat. Men om
också ett betydligt större kapital skulle ha insatts, så framgår
likväl otvivelaktigt, huru förvånansvärt liten del Förenta
Staterna under gångna tider tagit i den direkta exploateringen av
Sydamerikas naturtillgångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
