Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Världens ekonomiska framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 277
ty deras förmåga att möta den enormt uppdrivna efterfrågan har varit
ganska begränsad, även om tonnagesvårigheterna därvid gjort sitt till.
Vad slutligen beträffar Ryssland, består ändringen ej enbart i att det
för tillfället är ur spelet som spannmålsleverantör. Det är en bekant
paradox, att Rysslands spannmålsexport berott på den ryske bondens
svält, och så mycket sanning ligger förmodligen däri, att en ändrad
jordfördelning kommer att högst väsentligt öka den del av skörden som
jordbrukarne förtära själva. Mänskligt att döma har man sålunda—
alltid förutsatt oförändrad teknik — att räkna med mer eller mindre
försämrad livsmedelstillgång i framtiden såsom det sannolikaste
alternativet.
I fråga-orn kraftresurserna är läget, på lång tid betraktat, kanske
mindre klart, särskilt på grund av de tekniska framstegens möjligheter,
men däremot desto mer påtagligt i fråga om den närmaste tiden. Den
delvis med oskolade krafter bedrivna brytningen i England under kriget
kan ej ha undgått att leda till försvårade produktionsförhållanden i
framtiden, och ännu långt starkare verkar begränsningen i arbetstid
för gruvarbetarne. Om konkurrens från de tyska (eller tidigare tyska)
gruvorna uppstår, kan läget i dessa hänseenden ändras, men varken de
oroliga förhållandena på den slavisk-germanska gränsen eller
Saar-områdets sannolika framtida regim gör detta troligt. Om England då
därjämte tager kolexporten till skatteobjekt, medför detta en ytterligare
fördyring i den övriga världens bränsletillgång.
För en avlägsnare framtid ha kanske faktorerna i fråga om kolet
något mindre vikt men tillräckligt stor i alla fall. Fördyringen av de
engelska kolen, även med hänsyn tagen till penningvärdets fall, hade
börjat göra sig gällande redan före kriget. De mellaneuropeiska kolfälten
äro visserligen betydligt rikare men innehålla avsevärt sämre kol, ha
förmodligen lidit ännu mer av kriget och komma som sagt efter all
sannolikhet att lida föga mindre under den officiella freden. Att
koltillförseln i framtiden skulle kunna ske på så pass gynnsamma villkor
som före 1914, förefaller därför ej antagligt.
Det är all anledning att till en början se så stora frågor som dem det nu
gäller från världens allmänna synpunkt. Naturligtvis företer emellertid
deras verkan för varje särskilt land speciella drag, som i fråga om
’Sverige givetvis främst intressera oss. Frågorna behandlas också ofta
ur denna senare synvinkel, men sällan på rätta sättet. Man frestas
t. ex. lätt att uppfatta den utvidgning av vårt lands jordbruk, vilken
skulle bli en ganska oundgänglig följd av fördyrad livsmedelstillförsel
utifrån, som en fördel. I verkligheten är den emellertid ett uttryck
för minskad svensk nationalinkomst, för att de svenska uppoffringar,
som förut via exportvaror tillfört oss en viss mängd livsmedel, nu
skaffa oss en mindre mängd därav. I detta läge är det onekligen
önskvärt att så skicka sig, att en nedgång i livsmedelstillgångens
ekonomiska värde ej åtföljes av en nedgång i dess näringsvärde, m. a. o.
att man övergår från ett slags föda, som ger ett visst kalorivärde
med större uppoffringar, till ett som ger det med mindre. Det betyder
helt enkelt mer vegetabilisk och mindre animalisk kost, ty den förra ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
