Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Sveriges finsktalande gränsbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR ?83
teser och dessas verklighetsfrämmande karaktär torde därför vara
på sin plats.
I en finsk tidskrift förekom i fjol en artikelserie med titeln
Låntinen irredentamme (»Vårt västliga irredenta») vari bl. a.
rekommenderades bildandet av en propagandaförening för att väcka de
»sovande finnarna i Sverige». Föreningen bildades i Torneå på ett där
hållet möte den 14 januari 1919 och fick namnet
Västerbottenskommittén. Mötesresolutionen uttalade sig bl. a. för upprättandet av
en finsk propagandatidning i norra Sverige, spridande där av
lämplig finsk litteratur, lockande av lärjungar från Sveriges finnbygd till
finska läroverk och irredentafrågans framförande på
Pariskonferensen. Om — så refererar tidningen Pohjolan Sanomat
programresolutionen — detta område ej vid fredsslutet förenas med Finland, då
gäller det att »taga i övervägande oblidkeliga tillvägagångssätt
för förverkligandet av detta huvudmål». Än klarare framträdde
föreningens syfte i den »flygande proklamation», som för
spridning i gränsbygden kort därpå utsändes av föreningens styrelse med
dess ordförande Torneåläraren Vihtori Lähde i spetsen. Här nedan
följa några utdrag ur detta aktstycke.
Man bör, förklaras det, ropa ut i den civiliserade världen, att Sverige
utövar ett lika svart nationalitetsförtryck emot finnarna i Västerbotten som
Ryssland har utövat på sina gränsmarker och Tyskland i Polen och Slesvig-Holstein.
Vart hör Sveriges Västerbottens finska bosättningsområde? Svaret är rent och
utan krumbukter. Detta område är finskt och hör som sådant till Finland.
Mycket ordas i flygbladet om »det nationella förtryck, som i Sverige
ogenerat låter sig kallas Norrbottens kultivering». I skolorna ägnas ej en enda
timma åt modersmålet, barnen förbjudas att sins emellan tala finska i skolan,
sedan 1914 sändas de i hundratal till Mellan- och Sydsverige för att
inackorderas och lära sig svenska seder. Läroverket och småskoleseminariet i
Haparanda och seminariet i Luleå verka som »upprivare av finskhetens rötter».
Som redskap för förtrycket användas tyvärr »finskvänliga, men i moder Sveas
kulturfamn sjunkna och yrande präster och lärare.» Dock är det tröstande
att hos Nordsveriges finnar märka många prov på »gammal tjärstubbsseghet».
Nu åligger det Finland att »modigt höja sin röst för att kräva vad som
tillhörer oss och sådant som är kött av vårt kött och blod av vårt blod.» »Vem
vågar anklaga en broder därför att samvetet till sist vaknar för att rädda hans
broder från en hotande plågsam och onaturlig död?»
Ålandsfrågan ger ett lämpligt tillfälle. Skulle man nu ej lyckas i Paris att
där få »frågan om Nordsveriges nationella och geografiska samhörighet» med
Finland lyckligen avgjord, jå, då måste man verkligen tänka på »i n träns
i-genta medel för att en gång uppnå detta mål.»
Det är ingen liten del av Sverige dessa Torneåmagistrar vilja
annektera. Vår »Finnbygd» omfattar 480 kv.-mil, socknarna Nedertorneå, Karl
Gustaf, Hietaniemi, Övertorneå, Korpilombolo, Tärendö, Pajala med
Muonionalusta, Junosuando, Karesuando, Juckasjarvi med Vittangi och
Gellivare, ett område innefattande bl. a. Tornedalens bördiga
jordbruksdistrikt och de rika lappländska malmfälten. Korpilombolos församling är
större än Öland, Pajala större än Kristianstads län, Gellivare lika
stort som Skåne och större än konungariket Sachsen, Juckasjarvi
större än Skåne, Karesuando större än Bohuslän. Befolkningen
uppgår ännu blott till 57,688 personer och är obestridligen till sitt
flertal finsktalande utom i fem svenska befolkningscentra, gruvsam-
21. Svensk Tidskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
