- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
284

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Sveriges finsktalande gränsbygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 DAGENS FRÅGOR

hällena Malmberget, Kiruna, Koskullskulle och Gellivare samt staden
Haparanda. Enligt 1918 års statistik fördelas befolkningen på 24,875
enbart svensktalande (43,12 proc.), 17,659 endast finsktalande (30,61
proc.) och 15,154 tvåspråkiga (26,27 proc.)- Frånräknar man
ovannämnda svenska centra, så får man för själva Tornedalen följande
siffror: 2,657 endast svensktalande (9,20 proc.), 14,028 enbart
finsktalande (48,58 proc.) och 12,183 tvåspråkiga (42,22 proc.).

Man har emellertid i Sverige alltför länge kritiklöst satt
likhetstecken mellan »finsktalande» och »finnar». Faktiskt är
språkgränsen ingen rasgräns. Svensk rasblandning har av gammalt
förekommit i dessa gränstrakter, och bevisligen äro många av de
finsktalande trots sitt finska samtalsspråk och sina finska namn
ättlingar av inflyttade svenskar. Namnförfinskningen har vållats av
seden att kalla sig efter gårdsnamnet, och det böjliga finska språkets
erövringsförmåga är otvivelaktigt bestyrkt (exempel finnas på att
inflyttade svenska nybyggaresläkter redan i andra generationen tala
finska). Om svensk härkomst utvisa de ofta förekommande gamla
soldatnamnen Pantzar, Stålnacke, Lejon, Flygare, Björnfot o. s. v.
Många av dessa släkters medlemmar tala nu enbart finska, andra
bära därjämte även finska namn. Den från Kengisbrukets
grundläggare, lubeckaren Arendt Grape, härstammande Grapesläkten har
i finnbygden många grenar med finska namn, släkter vilkas
härstamning ofta är dem själva obekant. En rasstatistik är
synbarligen här ytterst svår att uppgöra, men av kännare har den
svenska stammen i gränsbygden uppskattats till något över 30,000,
således en, om ock knapp majoritet i hela finnbygden, varemot i
Tornedalen nog den finska rasen, om än starkt uppblandad, torde vara
övervägande.

Gränsbygdens fornhistoria är ännu mestadels outredd. Någon
finsk invandring under stenåldern har hittills ej arkeologiskt
bestyrkts, och vid medeltidens slut hade Tornedalen ungefär samma
byar som nu. Hans Forssell (i »Sverige 1571») påpekar, att
personnamnen då nästan undantagslöst voro svenska (endast 5 osvenska
namn av 335 jordeboksskrivna besuttna i Gamla Torneå socken).
Den finska invandring, som i äldre tid förekommit, uppges med stöd
av Airilas dialektforskningar ha utgått från södra Satakunta och
nordliga delen af Egentliga Finland. På 1600-talet började en stark
svensk invandring till de östra bruksanläggningarna (Kengis,
Svappavaara, Junosuando), den fortfor under 1700-talet (till Gellivare samt
till Svanstein och under bergmästare Steinholtz’ bruksanläggningar)
och tog förnyad fart mot 1800-talets slut (till Kiruna, Malmberget
o. s. v.). Då hade redan »trävaruindustrien väckt det sovande
vinterlandet», och de senaste fyra årtiondenas landsvägs- och
järnvägsanläggningar ha naturligtvis även främjat nybyggarinvandringen
söderifrån. Om någon homogen »urfinsk» befolkning däruppe är, som
man finner, svårt att tala, och den överklagade svenska
skolpolitiken består i själva verket i mycket stor utsträckning endast däri,
att man börjat lära förfinskade svenskar deras fäders språk. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free