Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 30. 6. 1919 - Sveriges finsktalande gränsbygd - Studentkrian inför Kungl. Maj:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 DAGENS FRÅGOR
tades i Matarengi, är givetvis en svenskhetens utpost, men den har
aldrig haft några svårigheter att möta från allmogebefolkningens
sida och detsamma gäller Norrbottens arbetsstugor, hvilka på enskild
bekostnad började inrättas som barnbespisningsanstalter under
nödvintern 1903 och sedan 1908 åtnjuta statsbidrag för sin gagnerika
verksamhet. Det är mycket riktigt, att sedan 1914 finsktalande barn
under ett par sommarmånader inackorderas i goda bondehem i
norrländska län (ej i »Mellan- och Sydsverige»), men något tvång
förekommer naturligtvis ej därvid, och den omständigheten, att
föräldrarna bestrida de huvudsakliga resekostnaderna för barnen,
vittnar ju om att denna metod för svenska språkets inlärande av dem
omfattas med gillande och intresse.
Om den finsktalande befolkningens egen uppfattning rörande det
förmenta förtrycket gavs vid ett möte i Matarengi den 2 mars 1919
med deltagare från hela Tornedalen otvetydiga vittnesbörd. Där
föredrogos skrivelser från finsktalande byamän i olika delar av
Tornedalen, alla protesterande mot den finska agitationen, och på
mötesordförandens fråga »stå vi alla på Sveriges sida?» svarades ett
kraftigt och enhälligt jå. Skulle gränsen flyttas söderut, så
emigrerade man till Kalixbygden, försäkrades ofta vid lokala möten om
samma ärende. Så vitt man hittills kunnat märka, ha
Torneå-magistrarna ingenstädes i finnbygden vunnit några proselyter med
sin agitation. Mot Västerbottenskommitténs tal om befolkningens
»urfinska» dragning till Suomis land skrev i Haparannanlehti (7
febr. 1919) en finsktalande insändare, /. Niemetä: »Må Finland gräva
våra förfäder ur deras gravar och föra dem vart de vilja! Sönerna
ha byggt sina gårdar och stugor på den svenska torvan och förbli
där de äro.» Man må i Finland jämföra denna stämning med den
bland Ålands svenska befolkning rådande! Sedan må man själv
döma, om det lämpar sig att i de nationalistiska (och ekonomiska)
annexionssträvandenas tjänst använda schablonmässiga deklamationer
om ett västligt irredenta, en under svenskt ök efter befrielse
suckande folkspillra av »förtryckta bröder» i Sveriges finnbygd.
I dagspressen har meddelats, att en studerande H.,
som under vårens studentskrivningar vid
behandling av ämnet »Handling och huvudpersoner i något drama av Ibsen»
skrivit om samme författares episka dikt Terje Vigen och därför
rättmätigt blivit underkänd, genom kunglig nåd erhållit tillstånd att räkna
provet som godkänt och sålunda få deltaga i examen.
I en tidningsnotis om denna examenssak meddelades, att den för
läroverken ansvariga myndigheten avstyrkt bifall till den förolyckade
ynglingens nådeansökan, men att regeringen häremot kunnat åberopa
dels vederbörande rektors välvilliga förord, dels »innehållet av den
omstridda krian, vilken av läroverksstyrelsen överlämnats till Kungl.
Maj:t och av statsrådet genomlästs». Det framgår icke med full klarhet,
huruvida ordet »statsrådet» här skall tagas personligt (den föredragande)
eller kollektivt (hela konseljen). I vilketdera fallet som helst blir det
Studentkrian inför
Kungl. Maj:t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
