- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
323

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bottenskolefrågan. Av Birger Lövgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOTTENSKOLEFRAGAN 323

ning förbehållen välbärgat folk; att för en fattig ung man blott
tänka sig större delen av sitt liv i docentens skepelse är en
nära nog straffbar ansvarslöshet, förutsatt naturligtvis, att någon
eller några andra personer äro av honom beroende. Nej, skola
verkligen de fattiga begåvningarna dragas fram och göras
fruktbärande för samhället, måste de redan under skoltiden ha fullt
tillräcklig ekonomisk hjälp, annars är den tilltänkta reformen
ingenting annat än ett slag i luften.

Av bottenskolan torde man, om idén riktigt genomföres, ha
rätt att vänta de allra största fördelar både med hänsyn till
folkskolorna och läroverken. De förra måste kvalitativt samt och
synnerligen ryckas upp för att kunna tjäna som den grund, varpå
lärdomsskolorna ha att bygga. Att deras bästa lärjungar skola
underkastas prövning för ytterligare studier, skall verka eggande
och sporrande på folkskollärarnes arbete. Läroverkslärarne bli
på det närmaste intresserade av arbetet i folkskolorna, som på
så sätt få direkt gagn av de förras större kunskaper.
Läroverken få rikare och bättre kvalificerat material att välja sina
lärjungar bland, fordringarna kunna skärpas och undervisningen
i det hela läggas på ett högre plan. Och för det nationella livet
i dess helhet bleve resultatet större enhet och samhörighet
mellan de olika sociala skikten, bättre förstående för varandras
arbete, varmare kärlek till nationen och hängivnare strävan för
dess framtid, i det hela en högre nationell lyftning. Gent emot
de fördelar, som man torde kunna vänta sig av denna reform,
té sig invändningarna obetydliga och fjäderlätta.

Ty invändningar kunna naturligtvis också framställas. Den
till synes mest vägande, den ekonomiska, är av minsta
betydelsen, ty den måste helt enkelt övervinnas. En annan är, att de
rika och de som utan att vara vilja synas det, vilket är minst
lika vanligt, skulle vara för fina att sätta sina barn i
folkskolan, varav följden skulle bli en rik marknad för de enskilda
läroverken — dessa kunde och borde man naturligtvis icke
förbjuda. De offentliga läroverken skulle bli huvudsakligen
läroanstalter för underklassen, och vid sidan av dem skulle uppstå
verkliga överklasskolor, detta till största men för den
klassutjämning, som f. n. dagligen och stundligen pågår på
skolbänken och lekplatsen. Att de enskilda läroverken på visst sätt
komme att få ett uppsving torde nog kunna förutses. De mindre
goda begåvningarna ur de förmögnare klasserna bleve natur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free