Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bottenskolefrågan. Av Birger Lövgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 BIRGER LÖVGREN
ligtvis hänvisade till dem. Men de offentliga skolorna,
folkskolorna inberäknade, finge tillse, att de kvalitativt kunde hålla
de enskilda stången, jå vida överglänste dem. Förklaringen
till att gossar ur förmögnare hem nu i våra dagar föredraga
statens läroverk är naturligtvis den höga pedagogiska standard,
på vilken dessa i det hela stå, och förståndigt folk skulle nog
även i framtiden se sin egen och sina barns fördel i att icke
undandraga dem den nötning med andra samhällsklassers barn,
som ensam kan göra dem skickade för ett liv i framtidens på
den vidaste demokratiska grund murade samhälle.
För mindre begåvade barn ur medelklassen bleve, så vitt jag
förstår, utsikten till högre skolbildning stängd. Men jag kan
alldeles icke se någon olycka häri. Insikten om att
kroppsar-betarnes yrken också äro samhälleliga funktioner av lika
nödvändighet och följaktligen lika värde ur statlig synpunkt som
de nu s. k. högre, skall, får man hoppas, tränga alltmer igenom
och icke låta det té sig som någon alltför gräslig olycka, om
en son till en läroverkslärare eller byråchef blir
trädgårdsmästare eller lokomotivförare. Samhället kräver i varje fall att
absolut överordnas i förhållande till individen. Arbetet är en
samhällelig plikt, och ett väl förrättat arbete, det må vara vilket
som helst, ger sin utövare anspråk på lika heder. Den ene är
lika god som den andre. Somliga poster äro mer krävande,
fordra högre utbildning och skänka följaktligen högre
inkomster, men endast begåvning och läggning för just dessa poster
och icke börd böra kvalificera för dem. Den ena
samhällsmedlemmens barn har icke större rätt till dem än den andras.
En invändning, som man ofta hör framställas, är, att barn
från lägre sociala skikt ha betydligt svårare att följa med
undervisningen än de som komma från bildade hem. Jag
förnekar icke, att dessa senare genom själva den andliga atmosfär,
vari de dväljas, få ofantligt mycket till skänks. Men jag tror,
att man på intet sätt bör överskatta betydelsen härav. De
andligen verkande krafterna äro inre, och begåvning och energi
betyda oändligt mycket mera än miljön. Och dessa bägge
egenskaper finnas lika ofta, om inte oftare, hos barn ur fattiga hem.
Det visar Sveriges både politiska och kulturella historia till
fyllest, och den dagliga lärarerfarenheten i läroverken, åtminstone
min, säger detsamma.
Men, invänder man ytterligare, bottenskolan torde komma att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
