- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
326

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bottenskolefrågan. Av Birger Lövgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den offentliga diskussionen. Men då det här i detta avseende
varit fullkomligt tyst, torde man kunna draga den slutsatsen,
att resultaten varit i det hela tillfredsställande. För någon tid
sedan tillstyrkte det högre undervisningsväsendets ledande
myndighet, Läroverksöverstyrelsen, rätt för mellanskolorna att från
sin tredje klass dimittera sina lärjungar till gymnasiet. Här är
emellertid, det måste erkännas, en punkt, där ytterligare
upplysningar — påståenden utan belägg ha intet värde — äro i hög
grad välkomna. Skulle de, som jag förmodar, utfalla i
gynnsam riktning, är den viktigaste invändningen mot
bottenskoleidén redan från början vederlagd.

Men därtill kommer, att det nödvändiga rothuggandet av
läroverken torde kompenseras av det bättre lärjungematerial och
följaktligen den högre intensitet, varmed studierna i de övriga
klasserna i det följande torde kunna bedrivas. Allvarligare
svårigheter torde endast språkbildningen medföra. Men arbetet i
de lägsta klasserna i läroverken bedrives och måste
förmodligen på grund av det låga åldersstadiet bedrivas i vida saktare
mak än senare, varför resultaten näppeligen stå i proportion till
den därpå nedlagda tiden. Den större mognaden och de vidare
kunskaperna i andra ämnen böra, synes det, göra möjligheterna
till raskare inhämtande av elementerna i språken på ett senare
stadium högst avsevärt större. Otvivelaktigt är det i riktig
pedagogisk och psykologisk insikt härom, som man flyttade
latinstudiet från lägsta stadiet; studiet av tyska är ju till arten
näppeligen annorlunda än av latin; konsekvensen synes tala för att
uppskjuta läsningen även av detta språk några år.

Huru många av läroverkens klasser, som böra indragas, måste
bero av noggranna undersökningar. Å ena sidan är av vikt,
att den enhetliga primärundervisningen icke i förtid avbrytes,
att parallellismen mellan folkskola och läroverk i möjligaste
mån undvikes och att läggningen och egenarten av
lärjungarnas begåvning någorlunda hinner komma till uttryck; å den
andra, att icke utträdet i livet ytterligare försenas, en sak, som
både ur ekonomisk och andra synpunkter är nog så allvarlig
för den enskilde icke mindre än för samhället. Två klasser
komma nog med all säkerhet att indragas, förmodligen även
den tredje. Skulle så ske, komme vi på det närmaste att
ansluta oss till Comenius, som i »Stora undervisningsläran»
indelar ungdomstiden intill 24 år i fyra stadier, vartdera på sex år:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free