- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
335

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sankt Olof och trollet. Av Nils Ahnlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SANKT OLOF OCH TROLLET

att visa, att det icke kan ha varit Olofsbildernas i stoftet
krälande väsen med kungakrona, som inspirerat den folkliga dikten,
utan att båda, visan liksom bilden, måste hämtat sin ingivelse
från gamla föreställningar, som icke voro
stort yngre än den historiske Olof.

Liksom Snorres Olof den helige icke är
legendens Sankt Olof, så är den historiske
Harald icke heller legendens Harald. Men
legenden lånade i detta fall i yttersta hand
sina färger från folkmeningen, som i Harald
såg en förtryckare och gav honom
vedernamnet Hårdråde. Kyrkan, som besvärades
av Haralds självständighetsanspråk, dröjde
ej att lägga bränsle på den populära
oviljans eld. Redan den med konungen samtida
mäster Adam av Bremen utmålar den kristne
fursten som ett mänskligt vidunder från
medeltidshierarkiens synpunkt,en kyrkornas
omstörtare och en de kristnes förföljare,
utrustad med en grymhet som överskred måttet
för alla rasande tyranner. Med suveränt
förakt för den historiska sanningen, att Harald
föga mer än ett barn kämpat för sin
broders sak vid Stiklestad, fortsatte sedan
folkfantasien att utforma den avskräckande
bilden. Den lybska Sankt Olofslegenden hann
sålunda göra Harald till medskyldig i
broderns död. Den bekante Peder Claussen
meddelar en uppgift, som visar hur
hågkomsterna av dessa medeltidsfabler höllo sig
levande in på reformationstiden, när han
förtäljer, att Olof »blev slagen av sin egen
broder och undersåte». Här ses en glimt av traditionens innehåll,
men blott en glimt. Den enkle kyrkobesökaren på Sturarnas
tid visste nog mycket mer därom än en nutidsmänniska, som
tvingas lägga samman urkundernas magra vittnesbörd utan att
någonsin kunna avhölja tavlan med dess vimmel av
förnuftstrotsande detaljer och dess guldgrund av troskyldig
bondenaivitet.

Visan låter den otrogne kungabrodern förvandla sig till en

FIG. 4. SANKT OLOF

TRONANDE PÅ »SKALLE»,

SOM BÄR KRONA. GAMLA

UPSALA KYRKA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free