Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sankt Olof och trollet. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836 NILS AHNLUND
orm. Den gör hpnom följaktligen till en trollkarl, en
häxmästare i intim förbindelse med de makter Anders Vedel i
kommentaren till en annan Sankt Olofsdikt kallar »Sathans spögeri».
Men från trollkarlen till trollet var steget icke långt. Om trollet
under Sankt Olofs fötter ursprungligen åsyftade en skadeglad
apoteosering av Harald — ibland äro för övrigt byxorna
ned-knäppta! — så saknar en sådan utveckling icke motstycken
inom Sankt Olofsföreställningarnas egen sfär. Adam av Bremen
känner ej Olofs duster med troll och jättar utan vet blott, att
Norge är uppfyllt av själamördande trollkarlar, och att Olof
förtjänstfullt bekämpat dem. De senare nordiska Olofssägnerna
åter vimla av troll, som helgonet dräper eller förstenar.
Förvandlingen kan mycket väl ha inbegripit Harald. Med andra
ord, Skallefiguren under Olofs fötter kan även den ha
symboliserat kungabrodern. Ett anmärkningsvärt stöd vinner ett
sådant antagande i en Sankt Olofsbild från Gamla Upsala, ett
skolarbete från 1300-talet, som framställer »Skalle» med en låg
krona på huvudet. Emellertid torde det ej kunna betvivlas,
att Skallemyten, om också först sekundärt, påverkat den bildande
konst, som tog Olofsgestalten till sitt ämne.
Att Sankt Olof inom helgonserien utrustades med egenskaper,
som han i grund och botten tog i arv efter Asator inom den
gamla gudakretsen, är ju allbekant. Till dessa lånade drag hör
främst hans kamp med trollen eller jättarna. Namnet Skalle
återfinnes redan i Snorres Edda, och Glysisvallur författare
hade säkerligen rätt, när han karaktäriserar namnets bärare
som eit »bergtroll». Ordets egentliga betydelse illustreras kanske
bäst av den uttrycksfulla varianten »Skallestenflint» i en
byggnadssägen från Delsbo. Det synes mig ganska antagligt, att
det varit Sankt Olofs täta kontroverser med trollen, som
sam-manknutit byggnadssägnen med hans legendarium. Den av en
svensk forskare uttalade åsikten, att den nordiska
byggnadssägnen upprunnit nära Olofskultens huvudhärdar torde vara
mindre sannolik, helst som kontinentala paralleller låta påvisa
sig, där visserligen djävulen intagit trollets plats i kontraktet
om bygget, l alla händelser lär så mycket stå fast, att bandet
mellan Harald Hårdråde och Olofsbildernas ikonografi är av
säkrare art än Skallesagans primära förknippande med
legenderna om Nordens huvudhelgon.
Men visserligen spelade Sankt Olofs förnämsta kyrka långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
