Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Platon och samhället. Av Karl Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 369
av en lycklig slump. Och så tvingades jag att taga till orda för den rätta
filosofien; endast den gör det möjligt att se vad som är rätt för stater och
enskilda; människosläktet kommer ej att avhålla sig från det onda, förrän de
sanna filosoferna komma i besittning av makten i staten eller de politiska
makthavarna av gudomlig skickelse bliva verkliga filosofer.»
Wilamowitz antar, att Platon redan vid denna tid, d. v. s. fore
Sokrates’ död, utgivit några arbeten, sist av dem Protagoras. Detta
är väl osäkert. Efter Sokrates’ död lämnade Platon Athen och
begav sig slutligen, troligen år 390, ut på en resa, varvid han besökte
bl. a. Kyrene, Italien och Sicilien. Det tycks antagligt, att han
närmast före denna resa utgav Gorgias, som visar, att det är bättre
att lida orätt än att göra orätt. I Gorgias lever ännu förbittringen
över vad Platon fått lida. Han kan ej härda ut; i häftigare
ordalag än han annars använder säger han sig lös från fädernestaden,
ensidigt och oresonligt brytande staven över dem, som grundlagt
dess storhet.
Då han efter ett par års förlopp återvände, var han en annan.
Han hade utformat sina planer att gagna sin stad: han kunde göra
det genom att uppfostra filosofer, blivande politiker, och genom att
utarbeta och framlägga sina teorier. Mycket måste övervinnas, innan
han kunde börja sin lärarverksamhet i Akademien. Han måste finna
sig i att räknas som en av sofisterna och att konkurrera med dem
om lärjungar, och han måste utplåna det ogynnsamma intrycket av
Gorgias. För detta ändamål tillkommer dialogen Menexenos, som
i ett liktal av samma art som Perikles’ hos Thukydides innehåller
överraskande lovord till demokratien. I Menon är uppgivandet av
den tidigare ståndpunkten än tydligare. De athenska statsmännens
förtjänster erkännas, men samtidigt visas behovet av lärare, som äro
kompetenta att göra den politiska uppfostran vetenskaplig. Menon
är Akademiens programskrift.
Och nu följde många år av undervisning och författarskap.
Idéläran växte fråm. Phaidon och Gästabudet skrevos, de
litterära mästerverken. Först omkring år 374 (Wilamowitz’ datering synes
ej bindande) avslutade Platon sitt första stora statsteoretiska arbete,
Staten, planlagt och utfört under en lång följd av år. Det var det
kvantitativt största av Platons dittills utkomna verk och är av dem
alla det rikaste, lika viktigt ur filosofisk som ur statsteoretisk
synpunkt.
Platon utgår från sin ungdomstes, som ligger till grund också för
Menon och här nästan ordagrant återfinnes: alla verkliga statsmän
måste vara filosofer. Samhället skall vila på medborgarnes
rättrådighet. Det är icke fråga om en reformering av den positiva rätten
utan om en fullständig nybyggnad, låt vara att mycket är sagt med
speciell hänsyn till grekiska stater, i synnerhet forntidens Sparta,
som varit förebilden för hans konstruktion i stort sett, och Athen,
som han vill förändra. Naturligtvis kan detta idealsamhälle icke
omedelbart avlösa det nuvarande (under denna synvinkel tillhör vårt
samhälle samma kategori som Platons Athen), det är alltså en utopi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
