- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
371

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Platon och samhället. Av Karl Thunell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR 371

tion gives ej, skillnaden mellan den sanne konungen och den sanne
filosofen (som är filosofen-härskaren) är därför oklar. Dock är
Statsmannen ett betydande verk i Platons produktion. »Ingenstädes»,
säger Wilamowitz, »har Platon kommit en rättvis uppskattning av den
verkliga staten så nära som här.» Han påpekar, att
Aristoteles’statslära överskattats på Statsmannens bekostnad. — Slutligen skulle
Filosofen kröna verket genom att, som antytts, framföra filosofen
som politiker och visa idéernas inverkan på den materiella världen.
Men denna dialog blev aldrig skriven. Måhända hade Platon icke
kunnat skriva den. Statsmannen kom, som vi sett, att intaga
den plats, som i Staten givits åt filosofen, och Platon har själv
aldrig haft idéernas ställning till fenomenen klar för sig. Det är ju
också möjligt, att Platon kunnat övervinna dessa svårigheter; en
närliggande utväg var att framställa det högsta i läran som tro utan
bevis, som han gjorde i Staten och senare i Timaios.
Händelsernas gång kom honom att avstå från försöket.

På våren 371 inlöpte ett syrakusanskt krigsskepp i Athens
hamnstad. Det medförde brev från Dionysios med förnyad inbjudning
till Platon och hade uppdrag att föra honom med tillbaka.
\7isser-ligen ville Dionysios icke samtidigt fylla sitt motlöfte att befria Dion
från landsflykten. Ehuru detta gjorde Platon själv ohågad för resan,
gav han dock efter, då även Dion bad honom därom, och
avseglade, som han själv säger, »fruktande mycket och förutsägande intet
gott». Hans farhågor gingo i uppfyllelse. Det kom till öppen
brytning, och först på mäktiga vänners förbön fick Platon efter ett års
förlopp tillåtelse att återvända hem. Hans planer voro nu
fullständigt gäckade. Han återtog icke sitt planerade arbete. Dion rustade
till krig.

Det arbete Platon närmast företog sig var utarbetandet av en ny
samhällslära, denna gång fullt teoretisk och på naturfilosofisk grund,
vartill han fördes av sina naturvetenskapliga studier. Wilamowitz
antar att han planerade en ny trilogi. Början skulle utgöras av en
förkortad omarbetning av Staten, därefter skulle Timaios ge en
på sann mening, ej på vetande grundad världsförklaring och
slutligen Kritias under formen av en historisk roman en skildring av
den rätta staten. Blott Timaios blev fullbordad, på ett sätt, som
visar, att Platon uppgivit tanken på att slutföra sin plan. Dessutom
skrev han en del av Kritias med den bekanta motsättningen
mellan rikedomens och njutningens stad Atlantis (varvid han väl tänkt
på Syrakusa!) och det enkla, starka Ur-Athen. Längre kom han ej.
Han fortsätter dock sin verksamhet som skolföreståndare, och till
denna tid sätter Wilamowitz dialogen P h il eho s.

Dion hade 357 avseglat till Syakusai. Han fördrev Dionysios och
vann småningom ett vacklande herravälde, som slutade med att han
354 lönmördades på anstiftan av en av sina följeslagare från Athen,
Platons lärjunge Kallippos. Det var ett fruktansvärt slag för Platon.
Under de återstående fem åren av sitt liv offentliggjorde han utom
sjunde brevet intet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free