Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - Europas förfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 DAGENS FRÅGOR
och att tillika tillfredsställa de populära segrarkraven har man
emellertid, som den amerikanske bankmannen Vanderlip framhåller
i sin i dagarna mycket uppmärksammade bok W h ät happened to
Europé, råkat ut för den malören att vilja på samma gång mjölka
kon och skära halsen av henne. Resultatet har visat sig vara att
även med en utpressning till det yttersta av de besegrade förmå
dessa ej att infria de växlar som de franska statsmännen ställt på
segern; vad detta betyder för Frankrikes finanser och sekundärt för
dess penningväsen — dettas andel i krigsfinansieringen består i en
inflation av den franska valutan med omkring 40 milliarder francs —
är utan vidare klart av de meddelade siffrorna. Men också England,
som ändock bestritt 26 % av sina krigsutgifter genom skatter, står
för närvarande i ett synnerligen bekymmersamt statsfinansiellt läge.
När detta sker på segrarens friska träd, vad skall då icke ske på
de besegrades och revolutionsföröddas torra?
Europa företer sålunda bilden av ett statssystem, där näringslivet är
desorganiserat och icke kan komma i gång, utan stora delar av
befolkningen måste under arbetslöshet utsättas för en demoraliserande
understödsverksamhet; där kommunikationsväsendet är alldeles i olag
och delvis ej alls fungerar; där penningväsendet är ett kaos och
kreditorganisationen utan någon fast grund; där statsfinanserna äro
förstörda utan återvändo och alltmera närma sig den faktiska
bankrutten och där till sist till råga på allt, även i de fall produktionen
skulle kunna komma i gång, detta hindras av stämningen hos
massorna och läget på arbetsmarknaden. Med ett ord själva fundamenten
för den internationella ekonomiska organisation, vilken Europas folk
b}rggt upp åt sig före kriget för att kunna livnära sig, ha brutits ned,
och det vill verkligen till en handlingskraftig optimism för att kunna
se framtiden med något lugn till mötes. Det undras ändock, om ej
lord Lansdownes folk, när segeryran något lagt sig och eftertanken
åter kommer till heders, icke skall ge honom rätt i hans uppfattning
av det öde, mot vilket Europa styrde hän, vems än segern till sist bleve.
Den enda möjligheten till räddning från världskatastrofen är att
åter bygga upp dessa fundament och att göra det genom gemensamma
ansträngningar av alla folk. Den sanning, som nu måste tränga
igenom, är att alla länders ekonomiska öden äro oupplösligt
sammanvävda med varandra.
Det är den huvudsakliga förtjänsten hos den ovannämnda boken av
Mr. Vanderlip att understryka detta, och här har säkert på grund
av författarens framskjutna ställning ett synnerligen betydelsefullt
arbete gjorts i rätt riktning på båda sidor Atlanten. Ty även
Amerika har dragits med i den europeiska virveln, och även dess
välfärd kräver, att kaos icke blir härskande i Europa. Men för det
nödvändiga internationella samarbetet kräves en sinnesstämning, som
har oändligen svårt att bryta fram efter de fulländade
lögnkampanjer folken under kriget igångsatt mot varandra och de oförrätter,
som ägt rum både under och efter kriget. Här ha onekligen de
neutrala en plikt att fylla både mot sig själva och mot övriga folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
