Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - De baltiska småstaternas framtid - »Farliga fläckar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 DAGENS FRÅGOR
uppdraga skäliga riktlinjer för deras eljest kinkiga inre tvistefrågor.
Dröjsmål arbetar blott i händerna på den österländska anarkien. I
eminent grad måste det ligga de geografiskt närmaste grannarna om
hjärtat att befordra Balticums varaktiga ordnande under tryggade
oberoende former.
En av engelske krigsministern den 11 september d. å. utsänd
presskommuniké om läget i det forna Rysslands nordöstra gränsregioner
framhäver tvänne särskilda därstädes aktuella faror: den ena
kommer från bolsjevikerna, den andra var »dessa småstaters räddning
härifrån genom tyskarna och följaktligen Tysklands dominerande
inflytande i Balticum och slutligen över Ryssland». Läget är i själva
verket det allvarsmmaste, ty fredskongressens rent okloka hållning
driver de baltiska småstaterna åter i Sovjet-Rysslands armar. Snart
skall kanske endast det spörsmålet återstå, om det från öster och söder
kringskurna Finland förmår rädda sitt oberoende. Men törhända skulle
icke ens en dylik utveckling anses betydelsefull för Sverige annat än
»i rent humanitärt hänseende»? Om den svenska regeringens avböjande
hållning mot Finland 1918 skriver Gaillard i sin anförda bok (s. 178):
Une intervention effective de la Suéde aurait pu cependant étre assez
faci-lement résolue et aurait certainement contribué å la terminaison rapide de
la guerre en Finlande,, car rAllemagne, qui était occupée par les affaires
russes et préparait une grande offensive sur le front occidental, se serait sans
doute bien volontiers dispensée d’y envoyer des troupes».
Detta och åtskilliga andra vitsord om Sveriges försummelser av
sina givna intressen vid Östersjön borde icke vara givna förgäves.
Man behöver icke ha någon grundligare kännedom om
det arbete, som utförts på den stora fredskonferensen i
Paris för att kunna iakttaga, att det varit svårt att konsekvent
till-lämpa på förhand uppställda rättsprinciper och att förena dem med
segrarnes maktintressen. Från de allierades egna led framhålles, att
man ibland omöjligen kunnat absolut konstatera rätt eller orätt.
Det göres därför gällande, att det i vissa fall varit oundgängligt
att tillgripa en skiljedom, som alltid åt något håll måst verka
orättvist. En amerikansk iakttagare med skarp blick för bristerna i
. fredskonferensens verk, Frank H. Simonds, har i en artikel om freden
med Tyskland i American Review of Reviews som en allmän
förklaring till de vidtagna åtgärderna angivit, att det varit nödvändigt
att bakom de fattade besluten ställa hänsynen till deras verkan på
makternas framtida intressen och trygghet. Man skulle med andra
ord ha strävat att så långt som möjligt undvika missnöje hos och
slitningar mellan de olika nya och gamla staterna och framför allt
hindra, att de skulle få anledning att i en framtid närma sig det
slagna Tyskland.
Trots alla strävanden att förjaga missnöjet har detta emellertid
stannat kvar och vuxit på ett sätt, som hotar att bringa de med
fredsverket förknippade förhoppningarna på skam. Enigheten mellan
de allierade är bragt i fara genom Italiens politik. Skarpt motsatta
fordringar bryta sig emot varandra i fråga om ett flertal territorier.
»Farliga
fläckar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
