Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 30. 9. 1919 - England och krigsutbrottet - Bülow och Bethmann-Hollweg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 DAGENS FRÅGOR
oss att inträda i kriget i augusti 1914». Efter denna påminnelse
fann sig Lloyd George föranlåten att förklara sig anse »ordet
’com-pact’ som mycket för betonat för att rätt återge, vad som verkligen
förevarit mellan engelska och franska regeringarna». Lloyd George
ansåg, att »uttrycket hedersförpliktelse (obligation of honour) vore en
riktigare definition än ’compact’, och vad som överenskommits hade
absolut icke karaktären av ett fördrag».
Olyckligtvis var, som ovan synes, Grey den 3 augusti 1914 mycket
angelägen att förneka just att något sådant som »an obligation of
honour» bunde den engelska politiken! Lloyd George avstod
försiktigtvis från något ytterligare försök att klarlägga sakförhållandet.
Vad man här står inför är just vad som framkallade händelserna
juli—augusti 1914, men vad som å andra sidan de ansvariga engelska
statsmännen ansågo omöjligt att vidgå. Lord Loreburn har i en i
dessa dagar utgiven, synnerligen märklig bok How the war came,
framlagt sanningen, sådan han ser den och sådan neutrala granskare
ha funnit allt peka på. »När det mest avgörande beslutet i hela
vår historia förestod, voro våra händer och vårt beslut redan bundna.
Vi kommo med i ett krig, i vilket vi redan i förväg och i
hemlighet voro engagerade, och parlamentet, ställt inför nödvändigheten
att inom två timmar taga ståndpunkt till saken, var ur stånd att,
om det också velat, frigöra oss ur denna fruktansvärda
belägenhet. Vi gingo oförberedda in i ett ryskt krig, emedan vi i hemlighet
blivit bundna vid Frankrike.»
Med bitter skärpa kritiserar lord Loreburn Greys förfarande 1900,
då han sanktionerade de militära »konversationerna» mellan England
och Frankrike utan att underrätta kabinettet därom — de
överenskommelser, vilka blevo hörnstenar till vad som sedan utvecklade
sig. Som bekant har Grey sedan anfört det underbara skälet för
sin hemlighetsfullhet gent emot till och med sina regeringskamrater
i fråga om dessa ödesdigra åtgärder, att det icke fanns tid att
sammankalla kabinettet Lord Loreburn säger, att det icke var någon
som hälst svårighet att sammankalla kabinettet för att överväga en
så högviktig sak. »Många medlemmar av kabinettet funnos dock i
London eller en timmes resa därifrån, då däremot ett par
medlemmar, åt vilka han förtrodde sig, icke voro så nära. Och del finnes
dock järnvägar och telegraf i England».
Det är första gången en engelsman inom de ansvarigas krets talar
sådana ord. Den blir icke den sista. Vad här beröres, har lika stor
betydelse för krigets förhistoria och utbrott som trots något, vilket
under detta sista år varit huvudtemat för den allmänna diskussionen.
Men först när dessa sidor av frågan blivit lika genomdebatterade,
som det vilket hittills fångat uppmärksamheten, först då närma vi oss
klarhet i fråga om världskrigets utbrott.
I inledningskapitlet till sina intressanta
Be-trachtungen zum Weltkriege skildrar
den femte tyske rikskansleren, Theobald vonBethmann-Holhueg,Tysklands
Bulow oeh
Bethmann-Hollweg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
