Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utvecklingen av det militär-politiska läget i Ryssland. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 OLOF RIBBING
Alldeles i fred ha dock bolsjevikerna icke lämnats på Karelska
näset. I slutet av juli uppstodo smärre strider mellan de röda
trupperna och vid finländska gränsen uppsatta ingermanländska
kårer, vilka sökte befria denna del av sitt land från det
bolsje-vikiska förtrycket. Då finländska regeringen emellertid
förklarade sig stå helt utanför och ogilla detta företag, utdog
rörelsen snart av sig själv.
I Finska viken blockerar sedan länge en engelsk eskader det
enda område, å vilket rådsstaten når fram till Östersjöns vatten.
I mitten av juni ägde vid Styrsudd en strid rum mellan denna
eskader och röda sjöstridskrafter, varvid de senare ledo
avsevärda förluster. Under sensommaren har Kronstadt ett par
gånger varit utsatt för engelska flygangrepp, och i september
riktades mot i dess hamn liggande fartyg ett torpedbåtsanfall,
vars i början utbasunerade stora framgångar dock vid närmare
undersökning måst betydligt reduceras.
Även i oktober månad har engelska flottan, i samband med
den nämnda offensiven söder om Finska viken, aktivt medverkat i
striden mot bolsjevikerna.
Längs sovjetväldets hela västra och sydvästra front, från
Östersjön till Svarta havet, har läget under sommaren kännetecknats
av den bristande enigheten mellan bolsjevikernas motståndare,
mellan de olika randstaterna samt mellan skilda partier inom
dessa.
För alt börja med de baltiska länderna, torde man kunna
påstå, att huvudorsaken till de förvecklingar, som där
förekommit och förekomma, är att söka i den rivaliserande kampen
mellan engelska och allryska intressen. Estland och Lettland,
vilkas nyskapade statsförfattningar väl icke stå. så särdeles
långt från den bolsjevikiska,vha, sedan de efter många
stridigheter förmått bilägga sina inbördes tvister, framträtt såsom
motståndare till sovjetväldet, dock icke längre än till gränsen
för det egna, skarpt begränsade intresset. Ett medlemskap i
någon koalition till sovjets störtande ha de ständigt sökt
undandraga sig, säkerligen i förkänsla av, att en arvtagare till det
bolsjevikiska Ryssland efter allt att döma skulle mindre
respektera deras självständighet än rådsregeringen sett sig nödsakad
att göra. Därför ha även de på baltisk mark under beläl av
general Judenitj för allryska mål kämpande frivilliga ryska
nordvästarméerna aldrig stått på god fot med inbyggarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
