Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åbo och dess pånyttfödda akademi. Av Sam Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 SAiVI CLASON
Vasa, om hertig Johans av Finland glada men kortvariga hov,
om Gustaf II Adolf, som så när bränts inne vid en eldsvåda
där 1614, och om generalguvernören greve Per Brahe, han som med
full rätt kunde om sin styrelsetid säga de vackra orden: »Jag
var med landet och landet med inig väl tillfreds.»
1600-talets första årtionden voro som bekant för det svenska
väldet en hård och rnödofylld tid. Krig rasade ständigt,
stundom på flere sidor, och sådant krävde ej litet av
kraftansträngning och offer, personliga bördor och skatter. Man skulle
kanske vänlat, att en sådan tid ej haft håg eller utrymme över
för de fredliga nydaningarna. Såsom vi veta, var det dock
icke så. Gustaf II Adolf och de främste bland hans samtida
äro outtröttliga i att skapa nytt eller omdana gammalt på deri
inre styrelsens alla områden, och ej minst gladde sig den lärda
odlingen åt deras nitiska omvårdnad genom nygrundade
högskolor och gymnasier.
Åbo första akademi har som bekant denna vackra
bildningsiver att tacka för sin födelse. Flere av de främste i riket
omhuldade tanken. Redan konung Gustaf II Adolf skall hava
hyst planen att inrätta ett universitet i Finland; Axel Oxenstierna
ville 1636 förverkliga den genom att till Åbo flytta den nyss
grundade akademien i Dorpat, men det blev Per Brahes nitiska
bemödanden beskärt, att utan förflyttning av någon annan
högskola äntligen 1640 bringa tanken till genomförande. Hau
hade då redan i flere år oavlåtligt drivit saken, övertygad, att
den skulle lända både riket och Finland till synnerlig fromma.
Särskilt betonade han dess vikt för höjande av landets hela
kulturnivå. Att skaffa gott folk, som kunde taga ledningen
och med gott exempel föregå andra, skulle hastigast och
bekvämast främjas genom en akademi, ty en sådan skulle befordra
gudsfruktan, draga begåvade ynglingar, som eljes plägade begiva
sig utom landet, hem igen och egga dem till bokliga studier
och annat ärligt leverne. Den ädle greven såg långt och djupt,
när han så ställde horoskopet för sin älskade stiftelse. Men
icke drömde väl någon i akademiens gryningsstund, vad allt
av ljus, kultur och nationell sammanhållning den skulle skänka
landet.
Lysande namn beklädde ej sällan dess lärostolar. Ingen
mindre än Johan Stiernhöök, den svenska lagfarenhetens fader,
hörde en kort tid till den första uppsättningen. 1600-talet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
