Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åbo och dess pånyttfödda akademi. Av Sam Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅBO OCH DESS PÅNYTTFÖDDA AKADEMI 423
sedan sådana män som Terserus och Gezelierna; 1700-talet
Linné-lärjungarne Mennander och Kalm, den finländska
historieforskningens fader Porthan m. fl.; sekelskiftet mot 1800-talet och
dess begynnelse kemisten Gadolin, fysikern Hällström, den
berömde rättsläraren Calonius m. fl. Många, som där fingo sin
utbildning, blevo sedan i Sverige berömda märkesmän i vitterhet
och vetenskap: Creutz, Kellgren, Franzén, Israel Hwasser m. fl.
Åbo akademi utförde sålunda ett betydelsefullt kulturarbete ej
blott för den del av riket, där den var belägen, utan för det hela.
Skilsmässan från Sverige 1809 dämpade kanske för någon
lid dess blomstring, men snart följde nytt uppsving. Då stäcktes
plötsligt dess utveckling genom den brand, som den 4 — 5
september 1827 lade så gott som hela Åbo, 800 gårdar, i aska.
Och denna olycka var ej nog, ty året därpå bestämde ett kejserligt
maktpåbud, att universitetet skulle flyttas till den nya
huvudstaden, Helsingfors. Det var ej blott en nyck av den ryske
tsaren; det låg därunder tvivelsutan en djup mening, som Topelius
uttryckt med orden »fjärmare frän Sverige, närmare riksenheten
och bakom Sveaborgs» — det ryska Sveaborgs — »kanoner».
Det i åldrig Medeltid grundade, av seklers traditioner uppburna
och av ortens kärlek och stolthet omhuldade kulturarvet,
Åbostadens ställning såsom landets kulturella centrum, hade omilt
ryckts därifrån.
Bittert kände Åboborna förlusten. Men på spänstiga och
sega naturer verka hårda slag ej förintande utan eggande.
Staden återuppbyggdes, och allt efter som den reser sig ur askan,
växer hos dess borgare viljan att hävda sitt ärekrönta Åbos
egenart och traditioner även gent emot den uppkomlingsstad,
som rövat från dem både centralstyrelse och akademi. Kärlek
till hemstaden, kraftigt medborgarsinne, god allmänanda bli
utmärkande drag för dess borgerskap. Närmast får det en mängd
praktiska värv att omhändertaga, ty stadens läge som naturlig
uthamn för det egentliga Finlands bördiga bygder och
överhuvud för landets sydvästra delar hade man dock ej kunnat
beröva den. Det förvånar kanske en svensk att även höra den
prisas såsom särskilt förmånlig vinterhamn, trots dess läge
innanför långa skärgårdsfjärdar. Men det är dock så; packisen
vid Hangö lär vara mer hinderlig för vintersjöfart än de fasta
isar i Åboleden, som moderna isbrytare lätt bekämpa.
Medborgarandan i Åbo stannade emellertid ej vid de merkantila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
