Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Åbo och dess pånyttfödda akademi. Av Sam Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4-24’ SAM CLASON
och industriella värven, utan riktade sig efterhand också kraftigt
mot kulturella uppgifter av förnämlig art. Stadens historiska
museum, grundat 1881, snart lokaliserat till det åldriga slottet och
numera disponerande ett sjuttiotal rum däri, är exempelvis ett
ytterst imponerande bevis härpå. Den hembygdskärlek, den
energi och den insiktsfulla sakkunskap, som hopbragt allt detta
för att klart åskådliggöra den svenska kulturens betydelse i
Finland, kan ej undgå att väcka beundran hos en var, även
hos dem, som äro väl förtrogna med dylika samlingar
annorstädes. Biblioteksbyggnaden för både stads- och folkbibliotek,
färdig 1903 i en stil, icke så litet påminnande om riddarhusets
DEN GAMLA AKADEMIBYGGNADEN MED HÖGTIDSSALEN.
i Stockholm, är ett annat prov på huru kulturintressena vårdas
i Åbo; det på en dominerande höjd belägna, 1904 invigda
stålliga konstmuseet med rika och värdefulla samlingar ett tredje,
som för oss svenskar öppnade nya inblickar i den finländska
konsten; biologiska muséet, färdigt 1907, ett fjärde o. s. v.
Besökaren frågar med rätta, var en stad, som ej är större,
kan uppvisa något liknande. Frågar han därjämte, huru
resultatet blivit möjligt, möter ett svar, belysande för
medborgarandan i våra dagars Åbo: bakom stiftelserna hava stått
frikostiga donatorer, som med äkta patriciersinne bekostat de nya
byggnaderna och främjat samlingarna. Storslagna filantropiska
donationer utmärka jämväl samhället, som ock i Finland fått
hedersnamnet donatorernas stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
