Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 7. 11. 1919 - Förr och nu - Murmanlegionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 471
alla beräkningar. När Djengis Khans eller andra erövrares bedrifter
utmålas och historiska läseböcker — säkerligen överdrivet — berätta
om 40,000 kineser, som den förskräcklige mongolhövdingen lät avrätta,
så är också detta blott en bagatell mot vår tids siffror. På
århundraden har förödandet ej som nu riktat sig mot ett helt folk utan
skillnad mellan män, kvinnor och barn. Och missaktningen för
människolivet och ej minst de värnlösas liv tar sig ständigt nya uttryck.
Men den statistiken passar ej för kåserier.
Murmanlegionen är genom dagspressen redan känd för
Svensk Tidskrifts läsekrets, men behöver i samband med
en skildring av dess roll i finländsk dagspolitik en närmare
presentation.
Murmanlegionen är den skara av finländska män, som sedan
engelsmännen landsatt trupper i norra Ryssland, dels för att från detta
håll verksammare ansätta sovjettrupperna och dels för att i rent
engelskt intresse möta ett eventuellt tyskt framträngande över
Finland — vi skola minnas, att tyskarna våren och sommaren 1918
genom sin vistelse i detta land betydligt utsträckt centralmaktsblockets
inflytande åt nordost — småningom samlades under de engelska
fanorna för att slutligen bilda en rätt aktningsvärd styrka om c. 1,600
man. Till stor del rekryterades den av de finländska arbetarna,
huvudsakligen från Nord-Karelen, som redan under det r}Tska
kejsardömets dagar arbetade vid de stora järnvägsbyggena i
Nord-Ryssland. Efter upprorets kuvande i Finland undkom en stor del av
upprorsmännen österut, och många av dem ställde från det
hungrande Storryssland sin kosa till Murman, där de engelska
köttgrytorna lockade. Engelsmännen, som vid denna tid fruktade den tyska
orienteringen i Finland, voro åtminstone till en början rätt
angenämt berörda av den välbehövliga förstärkningen till den ingalunda
lätt försvarade ödemarksfronten. Den ena truppenheten efter den
andra bildades; soldaterna fingo engelska uniformer, engelska vapen,
engelsk exercis och engelska ledare. Visserligen åstadkom den snart
inträffade splittringen bland de röda finnarna en fanflykt över till
bolsjevikerna, men avgången utjämnades genom ankomsten av nya
rekryter: från Finland senare flyktade rödgardister, desertörer m. fl.
Den finska legionens högkvarter blev Knäsö, där 5—600 män voro
förlagda. För övrigt funnos mindre avdelningar i Kantalaks, Imandra,
Konda, Ruovankylä, Kanasenkylä och Tumtsankylä. På
eftersom-maren 1918 voro finländarna under engelsk ledning t. o. m. med om
åtta sammandrabbningar.
Deras pålitlighet i kampen mot bolsjevikerna blev emellertid snart
ledningen misstänkt. Ett myteriförsök yppade sig, men kvävdes i
sin linda. Legionen måste nu genom sina ledande män, Tokoi,
Leh-timäki, Elo och andra storheter från det röda Finland underteckna
ett formligt kontrakt, där den förband sig att iakttaga lag och
ordning, avhålla sig från upproriska stämplingar mot engelsmännen och
arbeta som förut vid järnvägen och i vakttjänst. Vidare stipulera-
[-Murman-legionen.-]
{+Murman-
legionen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
