Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kyrkan och det andliga nutidsläget. Av Einar Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DET ANDLIGA NUTIDSLÄGET 491
en upprörd och hysterisk tid, skall man utan tvivel kunna lära
sig en hel del även av dem.
Vad särskilt det mest högröstade och omdebatterade inlägget
från teologiskt håll beträffar, känner jag det, med tanke på de
domar som från olika håll fällts över hela dess innehåll i klump,
såsom en plikt att redan nu uttala, att där vid sidan av mycket,
mot vilket jag känner mig stå i den mest deciderade motsats,
också finnas saker, som även jag, med hela den nyare teologien,
måste bejaka och understryka. Att skilja ut det ena från det
andra är visserligen ej lätt. Redan i och för sig, äro problemen
oändligt mer komplicerade än man föreställer sig, när man av
teologerna begär, att de på en halv brevpapperssida skola fråm
lägga sin ståndpunkt. Men uppgiften försvåras än ytterligare
genom hela anläggningen av professor Linderholms uppsats, genom
det sätt varpå han i sin iver att omspänna allt, bundit likt och
olikt samman till en gordisk knut. Den förmåga att skilja
det väsentliga från bisakerna som han — mera smickrande, skulle
jag tro, än sant — tillskriver vår tids bildade lekmän, kan
svårligen ,sägas i någon högre grad prägla hans egen uppsats. Det
finnes därför blott mycket få enskilda satser däri, i vilka
jag skulle kunna fullt instämma. Men trots detta står det
dock något gemensamt bakom. Det viktigaste torde kunna
samlas under två punkter. Den första ligger i avvisandet, av rent
religiösa och etiska skäl, av varje blott yttre, på rättslägens vis
hävdad auktoritet från det religiösa området. Att av en
människa kräva underkastelse under läror och satser, som hon ännu
ej eller överhuvud ej kan med inre •sannfärdighet bejaka, iär rent
religiöst och etiskt sett lika förkastligt, om det sker i bibelordets som
om det sker i påvens namn. Den andra punkten ligger i det
obetingade erkännandet av den historiska forskningens rätt att, åter längs
hela linjen av kristendomens historia, göra sina kritiska metoder,
så långt de någonsin räcka, gällande, samt den lika oiiiskränktci
villigheten att böja sig för vad som verkligen är ett den nyktra
forskningens resultat — och ej tilläventyrs ett diktat av en där
bakom sig döljande antireligiös dogmatik. Man talar ofta, och ej
minst i denna bok, om en »modern teologi», såsom om en
enhetlig riktning. Någon sådan storhet existerar, så vitt jag har
mig bekant, alls icke. Ingenting kan därför vara mera
förvirrande, än när man i den »moderna teologiens» namn beskyller
nutida teologer för oärlighet, därför att de säga saker, som ej stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
