- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
511

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Punkter och synpunkter rörande lantförsvaret under svaghetsperioden. Av S. Wijkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LANTFÖHSVARET 1’NDER SVAGHETSPERIODEN 511

talar svenskt ynglingasinne, så kan för visso intet annat liv det
heller. Varför har den stora skeppsgossekåren relativt lätt att
rekrytera, oaktat det är både trångt och trälsamt ombord, och
oaktat varenda skärgårdspojke anar, att daggen sitter löst?

Underbefälsfrågan måste lösas psykologiskt icke endast
ekonomiskt, samt av personer, som kunna sätta sig in i ett underbefäls
eller blivande sådaiits tankar och känslor. I vart fall påstås,
att om frågan icke kan lösas ungefär enligt nedanstående
principer, så blir den heller icke löst.

Punkt 4. Fredsunderbefälet bör rekryteras genom vid unga år
och för lång tid anställda befälsvolontärer av kadettyp. Deras
första utbildning sker truppslagsvis i tvååriga skolor. De
tjänstgöra vid annan trupp, först sedan de vunnit tjänsterutin och
befäls vana. Den fortsatta utbildningen bibringar kunskaper bl.
a. såsom till realskoleexamen. Ett urval beredes tidigt genom
stipendier möjlighet till officersbefordran.

I det föregående har väriipliktssystemets bibehållande förutsatts
såsom något ofrånkomligt, såvida vi över huvud taget skola hava ett
försvar. Väl kan man ordna en expeditionskår åt folkens förbund
eller ett gendarmer! efter andra linjer, men aldrig ett försvar, då det
gäller allvar, icke ens med enorma kostnader. Statsministerns
yttrande, att »det torde vara oundgängligt upptaga till prövning
den på inånga håll resta frågan, om den levande försvarskraften
skall fortfara att vara grundad på värnpliktssystemet eller kan
i större eller mindre grad baseras på en värvad trupp», måste
därför fattas så, att han anser utredning nödvändig för att bringa
villomeningarna ur världen, men knappast att han själv
reflekterar på dem, ty det var ju fråga om »försvarskraften», icke om
expeditionskåren. I enlighet med de i punkt l ovan angivna
modifierade kraven på lantförsvaret synes de värnpliktigas
utbildning böra läggas efter nedanstående riktlinjer.

Punkt 5. De värnpliktigas ordinarie fredsutbildning är
grundläggande för den sedermera vid behov skeende modärna
krigsutbildningen. Den bör därför dana de värnpliktiga till dugliga
och läraktiga soldater, hemmastadda i fältförbandet och kunniga
i dess allmänna tjänst, samt därtill tillgodose specialtjänsten i
sådan omfattning, att tillämpningsövningarna bliva någorlunda
fältmässiga.

Att med den i utsikt ställda ytterligt förkortade
utbildningstiden fortfarande uppställa mål, som om man hade flerårig tjänst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free